Koordinerad grytjakt i kampen mot mårdhundarna

På vintern är grytjakten det enda effektiva sättet att eliminera mårdhundar som trycker i gryt eller under byggnader.

textJyri MononenBild Jyri Mononen
Publicerad18.2.2022

Genom att regelbundet tömma gryten som finns i trakterna kring fågelsjöar kan vi redan före häckningen decimera precis de mårdhundar som tänker få ungar vid fågelobjekten.

Sjön Kanteleenjärvis Helmi-jägare ute på ett mårdhundsuppdrag.

På de flesta nyländska skötselobjekt inom Helmiprojektet går jobbet ut på att kontrollera och tömma samtliga kända gryt med grythundar med en dryg månads mellanrum. I jobbet ingår även lador där mårdhundar brukar hålla till. På det viset kan nykomlingar elimineras utan fördröjningar. Oftare än så här bör man inte störa objekten för att de ska bevara sin dragningskraft. På det viset hittar vi med största sannolikhet nykomlingarna just där.

På Helmi-skötselobjekten är det viktigt att samordna samarbetet om grytjakten. Fångstgrupperna ska kommunicera med varandra och se till att effektiviteten inte lider av överlappningar. Principen är alltså att samtliga gryt i området ska kontrolleras regelbundet, men inte för ofta. Koordineringsansvaret vilar på gruppledarna som projektet har utsett.

På ett Helmi-objekt i huvudstadsregionen gräver fångstgruppen ner sig till ett mårdhundsgryt. Parsonrusselterriern Kunto följer uppmärksamt med.

Grytet återställs omsorgsfullt för nästa invånare

Lika viktigt som koordineringen av samarbetet är återställandet efter operationen. För att gryten och ladugårdsgrunderna ska locka nya invånare för kommande jägarbesök ska uppgrävda gryt och demonterade ladugårdsdelar omsorgsfullt återställas genast efter fångsten. De grävda hålen och öppnade luckorna i ladugården ska lagas så de blir stabila och täta.

De uppgrävda gryten och öppnade ladugårdsgrunderna ska återställas genast efter avslutad fångst, stabilt och tätt. Hålet lappas med stadiga, minst handledstjocka slanor och ovanpå läggs så mycket grangrenar, stenar och jord att det inte bildas någon grop ens efter regn. Därefter återställer fångstgruppen terrängen runt omkring. Foto: Tuomas Nuutinen

Konstruktionerna får inte ge vika och de ska hålla tätt också under kommande årstider. Försummelser i det här avseendet straffar sig och leder till att tid förspills på att kontrollera tomma gryt som därefter igen ska återställas. I områdena för effektiv jakt finns det ingen tid att förspilla eftersom vinterdagarna är korta. Varje fångstgrupp ska ju sträva till att eliminera så många mårdhundar som möjligt.

Siktar på en mårdhundsfri vår

Tack vare kunniga jägare, fina hundar och positiva markägare kan den systematiska grytjakten avkasta ett så gott resultat redan under vintern att mårdhundspopulationen i en trakt blir rejält decimerad till våren. När vi från detta utgångsläge sedan trappar upp de andra aktiva metoderna över hela linjen, som åteljakt och jakt med ställande hund, så kan vi med fog tala om resultatrik och högeffektiv jakt!

Ett mårdhundspar som grävts upp på ett Helmi-objekt i Nyland.

Arbetet blir inte klart i en handvändning, men det finns uppmuntrande observationer på fältet som visar att det genom flerårig och effektiv jakt med olika metoder verkligen går att minimera mårdhundsbeståndet i ett område och därefter hålla det minimalt.

Välskött fångst tryggar framtiden

Grytjakten hör utan tvekan till de oumbärliga verktygen för att hålla mårdhundarna under kontroll och därför bör vi även framledes vårda verksamhetens sociala hållbarhet. Vi kommunicerar med markägarna och jaktföreningarna och ser till att grytexpeditionerna inte kommer som en överraskning för markägarna. Vi städar omsorgsfullt efter oss och är särskilt omsorgsfulla varje gång någon byggnad är involverad.

Dessutom använder vi korrekt bildmaterial i publikationer som respekterar det fällda djuret, precis som vi gör med fällt vilt. Under pågående fångst följer vi god jägarsed. Vi vållar inte djuren onödigt lidande och följer de allmänt överenskomna etiska anvisningarna för grythundar (PDF).

Fångstmännen hejdar naturförlusterna

Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren handlar om effektiv mink- och mårdhundsjakt kring de värdefullaste fågelvattnen här i landet. I synnerhet i södra Finland är mårdhunden beklagligt stark och det finns nästan övermäktigt många att fånga på Helmiobjekten. Detta trots att där ofta redan har bedrivits en intensiv och kunnig rovdjursjakt. Områdena som ska tömmas har en olycklig benägenhet att fyllas på igen.

För att vi ska nå en nivå med en avsevärt förhöjd häckningsfrid också i områdena med ett starkt mårdhundsbestånd måste fångsten pågå så gott som året runt. Dessutom ska vi använda och kombinera samtliga lämpliga och etiskt godtagbara metoder.

Med hjälp av taxarna Lempi och Pirkko eliminerade den här Helmi-fångstgruppen två mårdhundspar i gryt vid det värdefulla fågelvattnet Kantelejärvi.

Vi tackar samtliga flitiga fångstgrupper och talkojobbare som deltar i Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren. Många av projektets skötselombjekt har kommit gott i gång redan under den första vintern tack vare experterna på grytjakt. Kunnigt bedriven grytjakt samt välutbildade grythundar är avgörande för bekämpningen av naturförluster i våra fågelvatten.

Skribenten Jyri Mononen jobbar som planerare för Helmiprojektet i Nyland.