Finlands viltcentrals projekt för frivilliga sammanslagningar av jaktvårdsföreningar har resulterat i sju nya föreningar: Etelä-Soisalo, Koillis-Savo, Ylä-Karjala, Renkonejden, Tammerfors, Perhojokidalen och Västra Nyland.

I Västra Nyland tror man på samarbete

Vid årsskiftet blev den verklighet, idén som hade legat och pyrt i mer än ett decennium om att slå ihop Västnyland till en enda jaktvårdsförening. Sju föreningar gick samman till en enda, Västra Nylands jaktvårdsförening, som med sydfinländska mått mätt är väldigt stor.

textValto Kontro och Petri VartiainenBild Valto Kontro och Petri Vartiainen
Publicerad20.1.2020

Västra Nylands jaktvårdsförening bildas av föreningarna Hangöudd, Tenala, Pojo, Karis, Ekenäs, Ingå-Snappertuna och Sjundeå. Beslutet om samgång fattades på ett extraordinarie möte som varje förening höll i november i fjol.

Den nya jaktvårdsföreningen har bortåt 3000 medlemmar och omfattar hela Västnyland från Hangö udd i väster till Kyrkslätts kommuns västra gräns. Till faktorerna som förenar området hör bland annat närheten till kusten och den tvåspråkiga verksamheten.    

Samgångstankarna hade funnits länge

Det aktiva arbetet för samgången inleddes för två år sedan när man grundade en arbetsgrupp för projektet. I den ingick jv-föreningsordförandena Otto von Frenckell (Ingå-Snappertuna), Henrik Rehn (Tenala) och Mikael Fröberg (Sjundeå)

Redan för ungefär femton år sedan frågade vi oss om det vore möjligt att bilda en större förening med en avlönad verksamhetsledare som sköter byråkratin. Men då var tiden ännu inte mogen, säger von Frenckell.

– Jaktvårdsföreningarnas verksamhet har med åren blivit allt mer byråkratisk. Det är en allt mindre del av föreningarnas verksamhet som handlar om själva jakten. Men det handlar inte bara om dagsläget utan vi måste också försöka se framåt hur föreningen ser ut om säg 10-20 år, fortsätter von Frenckell.

Föreningarna lät göra en utredning där man kartlade fördelarna och nackdelarna med en samgång, vilka åtgärder som skulle krävas och gjorde upp en skuggbudget. Resultatet av utredningen presenterades på varje förenings årsmöte i fjol våras.

Professionell ledning av verksamheten

Till kraven för en samgång hörde möjligheten att avlöna en verksamhetsledare på deltid.

– Det är viktigt att det finns en person som dag för dag kan koordinera den praktiska verksamheten i jaktvårdsföreningen, konstaterar Rehn.

För att få klarhet i saken inledde man ett treårigt projekt med ett särskilt understöd från jord- och skogsbruksministeriet.

– Med en avlönad verksamhetsledare kan vi jobba ännu mer professionellt än förut. På frivillig basis är det svårt att hitta intresserade som vid sidan av sitt eget jobb kan sköta verksamhetsledarens uppgifter, konstaterar medlemmarna i arbetsgruppen. 

Letandet efter en verksamhetsledare började tidigt i höstas och det hittades flera intresserade. Till ny verksamhetsledare utsågs slutligen Tomas Randström.

– Jag har inte varit med i föreningen i mer än några år, så den största utmaningen för mig är nog att sätta mig in i jobbet. Jag har mycket att lära mig, men jag har gått kursen för verksamhetsledare som viltcentralen ordnar och då var det mycket som klarnade, berättar Randström.   

För medlemmarna i arbetsgruppen är det viktigt att bevara jägarnas känsla för det lokala och att hänsyn tas till deras behov också i fortsättningen. 

– När älglicensområdena och samlicenserna förblir oförändrade, skjutbanorna håller i gång och SRVA-uppdragen sköts lokalt så kommer 95 procent av jägarna inte att märka någon skillnad mot hur det var förut. I det här området har vi vår egen jaktkultur och våra traditioner som är värda att vårda och bevara, konstaterar von Frenckell.

Västra Nylands jvf

(enligt uppgifterna för 2018)

  • Medlemsantal 2980
  • Areal 185 500 ha
  • Jaktföreningar och jaktlag 82
  • SRVA-uppdrag 709