Gyttja, dy och maskinkraft – i vår väntar en iståndsatt våtmark på fåglarna

Under förhösten har man iståndsatt våtmarken Lintula i Parkano, Gorrfjärden i Närpes och Siperia i Rovaniemi. I skrivande stund har våtmarksplanerarna händerna fulla med de halvfärdiga våtmarkerna Korpinurmi i Ilomants, Murtosuo i Joensuu, Paskalampi i Oulais och Vanha Piipsanjoki i Vihanti. Nya projekt ligger redan i startgroparna: Ylälampi i Tervo och Aitosuo i Pielavesi.

Se videon där ägaren till SOTKA-våtmarken Jyrkännotko berättar om varför han ville anlägga en våtmark. Video: Antti Saarenmaa.

Hösten är en bra tid för iståndsättningar eftersom tjälen inte har gått i jorden och fåglarna har häckat färdigt.

– Det som gör jobbet så intressant är att varje objekt är unikt. Markägarna på orten och varje blivande våtmark har sin speciella karaktär, berättar våtmarksplanerare Holtti Hakonen.

Den fula ankungen

I sin enklaste form bygger man en dammvall och installerar i den en anläggning som reglerar vattennivån.

– En fördämning kan förstås byggas på många olika sätt så vid planeringen väljer vi det lämpligaste. Våtmarken ska vara vattenfylld när sjöfåglarna har ungar så att de kan beta på grunt vatten, berättar Hakonen.

Den röriga arbetsplatsen förvandlas överraskande snabbt på kort tid. På våren när vattennivån stiger och växtligheten frodas förvandlas platsen till en fantastisk våtmarksoas med mångfald.

Den ökade produktionen av ungar glädjer jägarna och hjälper oss att bevara mångfalden i våtmarksnaturen och sjöfågelfaunan. Den krympande tillgången på tjänliga livsmiljöer som våtmarker hör till de främsta orsakerna till sjöfåglarnas mångåriga nedgång.

Läs mera på kosteikko.fi/sv/