Ungdomsredaktionen

Förbudet mot föda som lockbete – för eller emot?

Förbudet mot att lägga ut föda som lockbete vid sjöfågeljakt är i detta nu ett hett samtalsämne. Det får en att begrunda sitt eget förhållande till matandet, även om man jagar änder bara ibland.

Text Karlo Ruotsalainen   Bilder Karlo Ruotsalainen och Jouni Sarvi

Publicerad12.7.2021

Många föreställer sig att sjöfågeljakten med föda som lockbete är ett enkelt sätt att jaga; man sitter bara där vid spannmålshögen och fäller fåglarna efter hand som de dyker upp. Vilket det på sätt och vis också är, och passar därför i synnerhet för nybörjare. Skottlägena är inte särskilt snabba och änder är rätt lätta mål. Trots detta har jaktformen sina egna knepigheter. Det är rätt jobbigt att fixa dit fodret och änderna lär sig fort att undvika jägaren.

Ibland riktas kritik mot jakten med föda som lockbete av etiska skäl. Men som jag ser det är det en jaktform bland andra. Själv jagar jag även annat vilt med föda som lockbete. Men den som jagar med den här metoden ska tänka på att födan lockar fåglar från ett stort område. Alltså går det inte att skjuta varje fågel som kommer inom skotthåll.

En trave skjutna änder kan se trist ut i ögonen på en som inte jagar. Men en stor mängd fällda änder är ofta det sammanlagda resultatet av ett stort sällskap och alla jägare jag känner jagar med hänsyn.

Men självfallet finns det jägare som inte jagar förnuftigt.

Andra jaktformer

Sjöfåglar kan jagas på många sätt. Att upphöra med matningen innebär alltså inte slutet för jakten.  De traditionella metoderna är fortfarande bra; lockpipa, vettar, pass under flygvägarna, att ströva längs stränderna. Lockpipan är en konstform i sig, vilket gör metoden ännu mer krävande. 

Själv har jag aldrig jagat änder på annat sätt än med föda som lockbete, men de övriga sätten intresserar. Där är det inte lika säkert att jakten lyckas och bytet blir ofta mindre, men det förminskar ju inte glädjen. Sällan jagar ju folk enbart för bytets skull.

Hejda stammarnas nedgång

Det går utför för våra sjöfåglar, så det vore inte fel att lätta på jakttrycket. Sjöfåglarna finner föda i naturen så matandet är inte livsviktigt för dem. Jakten på de små rov-djuren och vården av livsmiljöerna betyder mer för sjöfåglarna än matandet. 

Jag är inte emot ett matningsförbud, men inte heller för. Det kan vara nyttigt på flera sätt. Någonting måste i alla fall göras eftersom stammarna inte kan fortsätta åka utför i det oändliga. Annars har vi snart inga sjöfåglar kvar att jaga!

Änderna börjar besöka utfodringsplatserna så fort de har flyttat tillbaka till Finland på våren. Under sommaren drar den utlagda maten till sig fåglar från ett stort område. Detta ska jägarna ta hänsyn till när de jagar.