Effektivare naturvård genom samarbete
Tanken på att jägare och fågelskådare kunde samverka började med att Jari Siivonen och Tapani Saimovaara diskuterade förändringarna i naturen. Siivonen hade fångat minkar i fälla som Saimovaara hade sett när hän tittade på fåglar.
I årtionden har jägare jagat små rovdjur utmed stränderna av sjön Vesijärvi i Lahtis medan fågelskådare har sett små rovdjur vid stränderna under sina sommarutflykter. Effekterna av rovdjursjakten har alltså inte sträckt sig längre än till våren, delvis för att den exakta informationen inte har nått jägarna. Mellan de båda grupperna naturvänner fanns ett hål för minkarna som det var dags att täppa till.
En whatsapp-grupp bildas
De båda beslöt att sammankalla samtliga jaktföreningar inom Asikkala och Lahtisnejdens jaktvårdsförening och göra ett försök. För kontakthållningen skapade deltagarna en Whatsapp-grupp för att kvickt få ut information till gruppens medlemmar och kunna dela bilder och positioner. När en medlem har fått syn på en mårdhund och underrättat medlemmarna om platsen så kan i bästa fall någon rycka ut med sin hund för att eliminera djuret.
Engagera sommargästerna också?
Medlemmarna har också diskuterat om det skulle gå att låta folk som bor vid en strand rapportera observerade rovdjur eller hålla ögonen på en fälla. Det skulle underlätta jägarnas arbete. En möjlighet vore att dela ut kontaktuppgifterna till jaktföreningen på orten till sommargästerna.
Helhetsgrepp på jobbet kräver resurser
Eliminerandet av rovdjuren kommer säkerligen också i fortsättningen att ligga i jägarnas händer, men fler måste engageras. Det uppstår kostnader för fällor, viltkameror, fällvakter och fisk som lockbete. Där skulle var och en som är intresserad av naturvård kunna delta genom att donera en valfri summa till en jaktförenings jakt på mink och mårdhund. Vi borde också engagera naturtjänsterna inom den kommunala sektorn i verksamheten.
