William Velmala, fågelvattenkoordinator från NTM-centralen i Nyland och Tomi Nevalainen, planerare för Helmi-främmande rovdjur, tillsammans med sin hund som är specialiserad på fångst av främmande rovdjur, vid fågelvattnet Salmilahti i Fredrikshamn.

Helmi-samarbetet återskapar fågelvattnens glansdagar

Finlands mest värdefulla fågelvatten växer igen, och på stränderna jagar främmande rovdjur. Olika förvaltningsområden har tillsammans tagit itu med att vända utvecklingen.

textJohanna HellmanBild Ville Kankare och William Velmala
Publicerad16.5.2022

Man har länge varit medveten om sjöfåglarnas tillbakagång och den bakomliggande övergödningen samt problemen med de invasiva främmande arterna mink och mårdhund. Nu är det dags att minska restaureringsskulden och återställa naturskyddsområdena.

– Uppfattningen att skyddsområden är som museer hör till det förgångna. Alla typer av livsmiljöer behöver restaurering, aktivt underhåll och effektfulla åtgärder, säger William Velmala, fågelvattenkoordinator för NTM-centralerna i Nyland, Tavastland och Sydöstra Finland.

NTM-centralerna har inom Helmi-programmet till uppgift att restaurera fågelvatten i specialskyddade områden för fåglar (SPA) på privatägd mark inom Natura 2000-områden. Forststyrelsen svarar för restaurering på statens områden. De 80 fågelvatten som har klassats som mest värdefulla ska restaureras först, före utgången av år 2023. Velmala tror att man hinner mer än så.

Till de vanligaste restaureringsåtgärderna inom hans ansvarsområde hör slåtter, betning samt röjning av träd och buskar. Övriga metoder är, beroende på objektet, muddring, reduktionsfiske och grävning. I verktygslådan ingår också effektiv fångst av främmande rovdjur, vilket Finlands viltcentral och Forststyrelsen ordnade på totalt över 70 fågelvatten inom projektet Helmi-främmande rovdjur.

– Det är på sätt och vis bra att vissa objekt som ska restaureras av en eller annan orsak inte omfattas av fångsten av främmande rovdjur. De är bra jämförelseobjekt. Det blir intressant att se hurdana effekterna av fångsten är om tio år, säger Velmala.

Nordfinsk boskap på bete vid Tusby träsk. Boskapen har låg vikt och klarar sig på fuktiga, mjuka strandängar. Slåtter av vassruggar och röjning av buskar behövs på nästan varje objekt. Den fortsatta skötseln ordnar man i mån av möjlighet med hjälp av bete.

Regelbunden information

Finlands viltcentral, Forststyrelsen, NTM-centralerna och miljöministeriet, vilka alla deltar i restaureringen av fågelvatten, sammanträder varje månad för att informera varandra om hur arbetena framskrider. Finlands viltcentrals Ilkka Järvinen, Tomi Nevalainen och Jyri Mononen, som planerar fångst av främmande rovdjur på Velmalas ansvarsobjekt, har kontakt även utöver de månatliga mötena. De olika förvaltningsområdenas styrkor förenas kring fågelvattentemat.

– Det har varit trevligt att se att aktörer som traditionellt är på ”olika sidor”, viltfolket och naturskyddarna, sköter de här objekten tillsammans, säger Velmala.

Tomi Nevalainen, viltplanerare i Sydöstra Finland, är av samma åsikt.

– Det finns kunnande på många olika håll och det lönar sig alltid att arbeta tillsammans, så som man gör nu. Naturens välbefinnande är vår gemensamma sak, konstaterar Nevalainen.

 

Tillståndsmaskineriet och splittrade områden

NTM-centralernas planer har tagits väl emot bland privata vatten- och landområdesägare. Det splittrade markägandet på objekt i inlandet utgör egna utmaningar, eftersom man på ett enskilt objekt kan behöva godkännande av tiotals markägare.

– Väggen har inte kommit emot på något objekt. Man inser att åtgärder som förbättrar förhållandena för fågellivet också inverkar på områdets rekreationsanvändning, såsom fiske- och jaktförhållanden, säger Velmala.

Planerarna och de utvalda jaktvårdsföreningarna går igenom samma saker i sin strävan efter att bilda stora, enhetliga fångstområden på och omkring fågelvatten. Tomi Nevalainen har ett exempel på framgångsrikt arbete i Iitti och Jaala, där man samarbetar kring naturvården.

– Fångst av små rovdjur genomförs utan gränser inom området för två Helmi-fångstområden och tre jaktvårdsföreningar. Den här attityden borde vi sprida över hela landet. Det finns mycket kunnande och engagemang i fångst av små rovdjur i Finland, och vi borde utnyttja det bättre, säger Nevalainen.

Velmala säger att byråkratin tar en stor del av fågelvattenkoordinatorns tid.

– Trots att vi utför åtgärder som hjälper naturen, går vi igenom samma processer som andra projekt. För en enskild åtgärd krävs en otrolig mängd utredningar, förhandlingar, kontakter och tillstånd, säger Velmala.

Det behövs specialutrustning för att omvandla en vassrugge till en strandäng. På vissa Helmi-objekt ordnas årligen maskinell slåtter, eftersom man av en eller annan orsak inte har lyckats ordna bete. Fåglarna hittar de öppna områdena omedelbart efter att de har slåttrats.

Blicken framåt

Projektet är beroende av kunniga, frivilliga fångstdeltagare. Arbetet förutsätter tillräckligt med utrustning och reseersättningar.

– En av mina största önskningar är att vi i tillräcklig utsträckning skulle lyckas synliggöra fångstdeltagarnas betydelse för naturens välbefinnande. Utan deras arbete finns det inga möjligheter för vårt fågelbestånd att återhämta sig. Om dessutom varje förening och markägare skulle se till att fångst av små rovdjur genomförs i tillräcklig utsträckning, skulle vårt fågelbestånd bli starkare än någonsin, säger Nevalainen.

Övriga restaureringsåtgärder på fågelvatten har hittills till stor del utförts som köptjänster. På vissa objekt har fågelvetenskapliga föreningar ordnat slåttertalkon. Frågan om hur skötseln av fågelvattnen ska ordnas i fortsättningen gör Velmala fundersam.

– När objekten är färdiga kan den fortsatta skötseln öka behovet av frivilliga. Det återstår att se hur Helmi-programmet kommer att genomföras i framtiden. Också frivilligarbete kräver koordinering och resursfördelning, tillägger Velmala.

 

   

Vad tycker du om tidningen Jägaren på nätet?



Årets sista nummer av Jägaren var ett engångsförsök som gavs ut enbart på nätet.

Svara på enkäten senast den sista december och delta i utlottningen av en viltkamera!