Nya möjligheter att använda åkrar för vilt- och naturvård

Mångsidiga möjligheter för ekosystemet

Grundvillkoren för mångfaldsväxterna i ett nötskal 

• Förbudet mot växtskyddsmedel gäller hela kalenderåret.
• Det är förbjudet att anlägga med direktsådd i vall.
• Åkern får bearbetas bara när växtligheten anläggs och avslutas.
• Gödsling är tillåtet enbart vid sådd.
• Växtligheten ska sås under stödansökningsåret eller föregående höst
  med växter som lämpar sig för höstsådd.  
• Anteckna växterna som ingår i blandningen och deras andelar.
• Växtligheten får avslutas från och med första oktorber.
• Slåtter är tillåtet efter växtlighetens huvudsakliga blomning,
  dock tidigast första augusti.
• Kontrollera listorna på tillåtna och obligatoriska växter i ansöknings-guiden eller köp en färdig blandning som uppfyller stödvillkoren.

De närmare villkoren för viltväxter

• Växtligheten ska sås med frön av minst två växter eller växtgrupper. OBS! Blandningar som innehåller säd, ett gräs eller klöver kräver alltid en tredje växt, som inte får vara någon av de ovannämnda. 
• Förbjudet att anlägga växtlighet nära livligt trafikerad väg. Avståndet ska vara minst 50 meter till väg där det kör mer än 3000 bilar per dygn. 
• Växtlighet som är sådd med viltväxter får skördas och användas som viltfoder. Detta är ett undantag från grundvillkoren för mångfaldsväxter. 

Artrika viltåkrar

• En blandning som uppfyller stödvillkoren och klarar granskning: Säd + vallväxt /kålväxt som äts grön + blommande växt som piggar upp landskapet och pollinerarna. 
•  Ryps, raps, kål, rovor och andra växter som är utsatta för lusangrepp sås först mot slutet av juni när den värsta lustiden är över.   
•   Nästa års gröngödslingsvall kan anläggas i viltvegetation. Säd och exempelvis solros, och därtill en blandning med minst fyra växter som lämpar sig för gröngödslingsvall.  
• Lämna viltväxtligheten till följande vår. Då är du också berättigad till stöd för växttäcke vintertid.

Landskapsåkrar och åkrar för pollinerande insekter sätter färg på viltvården

• Åkrar som bjuder pollinerarna på nektar och pollen, och smeker det mänskliga ögat utgör, om de sås med lämpliga växter, fullt fungerande beten och gömslen för viltet.  

Växterna för ängar och fältfåglar erbjuder fullt stöd för två år med en enda sådd

• Ängsväxterna klarar sig bäst på torr och svagproducerande mark där det är svårt att få en god skörd.
• I växtblandningarna för fältfåglar är det tillåtet att utöver ängsväxter och sådana växter som räknas upp i stödguiden blanda i högst 50 kg/ha säd som fröfoder.

Gröngödslingsvallar

Djuren i landsbygdslandskapet behöver mat och gömslen. Behovet av gömslen kulminerar under häckningen i början av sommaren, och gömslen är vad gröngödslingsvallarna erbjuder. Studera därför detaljerna i stödvillkoren! 

ETT TIPS:

En vårdande slåtter av gröngödslingsvallen på sensommaren ger prima viltfoder långt in på hösten.Gröngödslingsvallen får avslutas det andra eller tredje året med växtskyddsmedel från 1.8, om platsen sås med växter lämpliga för höstsådd – tex viltväxtlighet för följande sommar.

Naturvårdsvallar

Naturvårdsvallarna passar utmärkt för viltvård på svagproducerande åkrar. En vårdande slåtter som görs i slutet av augusti eller början av september förnyar växtligheten och ger utmärkt viltfoder långt in på hösten. Det slagna gräset kan också balas och sparas som viltfoder. 

ETT TIPS:

Det balade höet från en naturvårdsåker är naturlig föda för vinterutfodring av rådjur, hjortar och harar.

Mångfaldsremsor i landskapet

Det finns nya möjligheter att fundera på, i synnerhet i stora och öppna åkerlandskap med begränsad tillgång till gömslen för bla rapphönsen. 

En mångfaldsremsa som löper längs kanterna på ett basskifte och räknas in i arealen med gröda får vara i genomsnitt högst fyra meter bred. Ökningen på en meter ger bättre möjligheter att räta ut kanten mot grödan genom att variera bredden på mångfaldsremsan.

Mångfaldsremsan kan vara en ettårig eller flerårig blomster- eller vallväxtlighet. Växtlighet som har såtts året innan kan på våren svara på det skriande behovet av häckningsgömslen under vårbruket.  

Dessutom kan blomsterremsorna göra PR för landsbygden! De syns på långt håll, glädjer ögat och erbjuder en livsmiljö för inte bara viltet utan också för pollinerare, småfåglar och en väldig mängd andra arter.

Vindskyddsremsan skyddar fältviltet mot vind, regn och rovdjur

Träd- och buskplantorna planteras längs kanten på basskiftet och följer skiftets form. Den planterade remsans totala bredd får uppgå till maximalt två meter. Växtligheten ska vara planterad; vilda buskar som växer i diket eller på kanten räknas inte till åkerskiftets areal. 

Vindskyddsremsor får anläggas på skifteskanter som inte gränsar till skog. Den odlade grödan ska anges i stödansökningen. Dessutom ska man ange om man har gjort vindskyddsplanteringar. 

Odlingen av åkerskog och vindskyddsremsorna är en nyhet i vårt land. I exempelvis Danmark och Irland är raderna av träd och buskar som löper kring åkrar snarare regel än undantag. I ett öppet åkerlandskap skapar buskremsorna livsmiljöer inte bara för viltet utan också för pollinerare och rovinsekter. Vindskyddsremsorna kan visa sig vara en ekonomiskt lönsam investering för odlare eftersom de stöder pollineringen och naturens egen skadedjursbekämpning. 

ETT TIPS:

Vindskyddsplanteringarna utgör en investering på lång sikt för fältviltets välfärd.