Bockjakten kröner våren

Den gångna vintern var mild och viltet var i god kondition till fortplantningssäsongen. Prognosen för viltets välfärd är gynnsam när det finns mat i naturen under hela vintern och varken sträng kyla eller djup snö försvårar tillvaron.

Bockjakten infaller kring månadsskiftet maj-juni, från den 16 maj till den 15 juni, och bryter så att säga vinterns rygg för jägarna. De får njuta av jaktupplevelser på ett sätt som ännu för inte så länge sedan var möjligt nästan enbart på jakter utomlands.

Klädseln på bockjakt

I slutet av maj och början av juni är temperaturerna behagligt varma. På bockjakten kan jägaren därför klä sig lätt. Men tidiga morgonpass och sena kvällspass kan fortfarande få tänderna att skallra, så åtminstone sittunderlaget ska helst vara varmt.

Rådjuren rör sig gärna vid vackert väder. När regnet öser ner eller vinden blåser hårt kan jägaren därför lugnt stanna hemma.

Till det viktigaste med en rådjursjägares klädsel hör att han smälter in i terrängen och är ljudlös. Under vindstilla morgnar kan rasslet av en jacka med hård yta eller blänket av klara färger få rådjursbocken att skälla varningsskall. Samtliga artfränder inom hörhåll blir underrättade om faran, vilket försvårar jakten. Det är också skäl att dölja händerna och ansiktet eftersom de är ljusa och rådjuret har skarp syn. Det är i synnerhet rörelser som avslöjar jägaren.

Det blir allt vanligare att rådjursjägare använder 3D-dräkter som smälter så gott som fullkomligt in i terrängen. Men det går förstås att jaga utan sådana också och i stället dölja sig i växtligheten eller använda tyg. Vaktjakt på rådjur vid kanten av en åker eller äng är vanligt, och ofta utan någon egentlig koja.

Ta hänsyn till vindriktningen

Rådjuren kommer helst när det är vindstilla till åkrar och ängar för att beta och njuta av solens värme. En lätt bris ökar jägarens chanser. Välj ett pass under vinden, nära stället där rådjuren troligen dyker upp. Motvinden är den bästa doftelimineraren på marknaden eftersom ett rådjur som närmar sig under vinden känner doften av människa och varnar sina artfränder med att skälla.

Det första en rådjursjägare ska göra när han planerar ett pass är att kolla vindens riktning och styrka.

En rutinerad jägare avgör vindriktningen med ett uppsträckt finger, men det är inte ovanligt att ha en liten flaska med potatismjöl som driver iväg med vinden och visar vartåt det blåser.

Smygjakt eller vaktjakt?

Den vårliga bockjakten kan bedrivas på olika sätt. Smygjakten är kanhända den intressantaste. Vid den här jaktformen avancerar jägaren långsamt och i skydd av växtligheten mot vinden och platsen där rådjuren troligen håller till. Efterhand som bockjaktssäsongen framskrider blir växtligheten frodigare och lövverken tätnar. Gräset blir högre och skiftar från brunt till grönt. Det blir lättare att hålla sig dold, på gott och ont. Så länge vegetationen är gles kan jägaren upptäcka sitt byte på långt håll, vilket underlättar planeringen av ansmygningen. Å andra sidan är det svårare att hålla sig dold.

För många är smygjakten fortfarande någonting obekant och i synnerhet säkerhetsaspekterna har gjort att den inte har blivit vanligare. Jaktformen kräver att jägaren ska vara särskilt uppmärksam på skjutriktningen och kulfånget. Dessutom ska han ta hänsyn till andra jägare och övriga personer som rör sig i naturen. Den som smygjagar ska klä sig i orange.

I vårt land fälls största delen av vårbockarna på vaktjakt från jakttorn, kojor eller en pall vid åkerkanten. Passet kan också placeras där rådjuren brukar vandra, till exempel uppe i ett träd eller på en stor sten, i synnerhet om vapnet är en jaktbåge. När flera personer jagar tillsammans ska deltagarna anmäla på avtalat sätt att de sitter på passet. På vårjakten ska jägarna komma ihåg att medmänniskor som inte jagar inte alltid förstår varför en jägare sitter på pass på senvåren eller försommaren. Om det skulle uppstå en diskussion så är det bra att vara beredd på att öppet och underbyggt med fakta berätta om hållbar jakt.

Optik och stöd

Ett rådjur är ett litet mål, åtminstone i jämförelse med de större hjortdjuren. Också på en välväxt rådjursbock är området för en träff som dödar omedelbart bara aningen större än handen på en vuxen. Bockjägare gör därför klokt i att träna skytte i olika ställningar och lära sig skjuta med stöd.

Bärbara enbenta eller flerbenta skjutkäppar ser man oftast just hos rådjursjägare. I synnerhet när ett pass ska utses vid en åkerkant utan förberedelser på förhand är skjutkäppen ett utomordentligt hjälpmedel för att jägaren ska kunna lägga skottet etiskt och effektivt. Rådjuret är ett segt djur och kan löpa också långa vägar efter en dålig träff. I terräng med träd och snår är det utan en kunnig eftersökshund oerhört besvärligt att följa ett skadskjutet rådjur, och det lyckas inte ens alla gånger. En kunnig rådjursjägare tar det lugnt och lägger skottet där det dödar. Det finns ingen som helst orsak att skjuta utan ordentligt stöd!

Gryningen och skymningen ställer krav på optiken som används vid bockjakten på våren. Skjutavstånden kan bli så långa som drygt hundra meter medan belysningen utgörs av solens första eller sista strålar. Optiken ska alltså ha en förstoring och ljusstyrka som räcker till. En omsorgsfull rådjursjägare låter bli att skjuta om avståndet överstiger hans förmåga eller om ljuset inte längre räcker till. Därför föredrar skickliga jägare morgonpasset. Eftersom ljuset ökar efter hand så behöver de inte oroa sig för att det inte ska räcka till.