Positiv tankemodell kan locka kvinnor till jakten

I vår inhemska kultur föreställer vi oss jakten som maskulin; en sysselsättning för gubbar och fosterländska män. Den här associationen får de kvinnliga ungdomarna och vuxna att antingen sparka bakut eller tiga och gå undan. Somliga jaktföreningar har en väldigt negativ inställning till både kvinnor och personer som inte har gjort värnplikten. Eftersom attitydkulturen och verksamhetssätten är fornminnen så är det mycket svårt att göra unga kvinnor intresserade av jakt.  

Allt fler jägare upplever att jakten är så mycket mer än skottet. Att skottet bara utgör en liten del av jakten och vem skulle nu iddas slösa sin tid i timmar för ett skottläge? Jag hör till den här kategorin och har inte ens gjort skjutprovet. Hundarna och den heta glöggen är det som jag gillar bäst med jakten. Men det här är ingenting som någon säger högt, att flickor skulle vara välkomna i jaktföreningen på deras egna villkor. 

Ett fritidsintresse ska ju kännas trevligt, intressant och avkopplande! För att aktivera flickor och kvinnor krävs det en positiv tankemodell för jakten. Ett sätt att främja intresset för jakten vore att marknadsföra jakten via hundarna; i jakten ingår ju, i synnerhet nuförtiden, jakthundarna som en delhobby – människans trognaste kamrat! En jaktdag tillbringad med hunden hör till de bästa sätten att skapa ett urstarkt band till sin fyrbenta kamrat, och samtidigt njuta av naturen och känslan av gemenskap. 

Det vore särskilt nödvändigt att lyfta fram en annorlunda bild av jakten; som att sitta vid brasan och mumsa på en god matsäck, eller att syssla med sin hund. Det går också att föreställa sig jakten som motion ute i friska luften i naturen. 

Alltså; om uppfattningen om jakten inte vore så enkelspårig skulle fler kvinnor våga ge den en chans!  

Skribenten är 18 år gammal och bor i Kuhmoinen i Birkaland. Hon tycker att det bästa med jakten är att göra saker tillsammans med hunden.