En varning i strid med jaktföreningens stadgar

I spalten Brott och straff behandlar tidningen Jägaren aktuella rättsfall med anknytning till viltet, jakten, föreningsverksamheten och vapnen. Fallen har sammanställts av juristen Panu Hiidenmies på advokatbyrån Applex.

En jaktförening hade gett en av sina medlemmar en skriftlig varning och senare även uteslutit honom. Jägaren väckte talan och yrkade på att bägge besluten skulle förklaras i första hand klanderbara och i andra hand ogiltiga. I enlighet med föreningslagen har en medlem rätt att göra detta. 

Jägaren hänvisade bland annat till rättspraxis där en förening får vidta enbart sådana disciplinära åtgärder mot medlemmarna som nämns i stadgarna. Därtill yrkade jägaren på ersättning för sina rättegångskostnader.

Vad handlade det om?

Fallet handlade om huruvida föreningen hade kunnat ge medlemmen en skriftlig varning då denna disciplinära åtgärd inte var inskriven i föreningens stadgar. Och om föreningen hade haft rätt att ge varningen, hade det i så fall varit befogat att göra det?

Dessutom var det fråga om huruvida föreningen hade haft skäl att utesluta medlemmen och huruvida uteslutningsbeslutet hade, till sitt innehåll eller sättet som det fattades på, väsentligt kränkt medlemmens likvärdighet. 

Jaktföreningen motiverar

Enligt jaktföreningens stadgar var medlemmen skyldig att uppträda i enlighet med god jägarsed. Det här innebär bland annat att medlemmarna är skyldiga att rätta sig efter besluten som föreningen fattar, att respektera föreningens etablerade traditioner och att uppträda hederligt. 

Jägaren hade upprepade gånger haft avsevärda svårigheter med att följa älgjaktlagets praxis. Han hade grundlöst kritiserat jaktledaren och ifrågasatt dennes sätt att leda jakten. Dessutom hade han utan tillstånd och egenmäktigt tagit älgbröstkött som av tradition kokas till älgköttsoppa för en gemensam kväll för samtliga medlemmar i jaktlaget. 

Jägaren gavs en varning för tilltaget för att återställa lugnet i älgjakten så att den kunde fortsätta under angenäma former i stället för oupphörliga gräl. Vilket ju samtliga övriga medlemmar önskade sig. Det hela slutade dock med att jägaren blev utesluten.

Tingsrätten förkastar

Tingsrätten avslog jägarens talan och yrkande på att uteslutningen skulle beläggas med verkställighetsförbud. Jägaren ålades att betala rättegångskostnaderna och de övriga utgifterna.

Hovrätten ändrar domen

Jägaren överklagade till hovrätten, som bedömde att den skriftliga varningen var ogiltig eftersom varning inte nämns som disciplinär åtgärd i föreningens stadgar. Uteslutningsbeslutet förklarades klanderbart. 

Hovrätten fastställde att skälen till uteslutningsbeslutet inte kunde bevisas. Jaktföreningen ålades att stå för rättegångskostnaderna i både tingsrätten och hovrätten.