Gästskribenten

Varför åker jägare i syd till Lappland för att jaga?

textAslak Paltto – Skribenten är renskötare och redaktör
Publicerad30.8.2022

Jag kommer från Enare kommun och för det mesta har jag levt och rört mig i Lemmenjoki nationalpark och jobbat med renar. Jag uppskattar att kunna vandra i parken och veta att det inte bakom varenda krök finns en jägare på språng. Eftersom jag har vuxit upp i nationalparken begriper jag inte heller riktigt vad man talar om när man säger att älgjägarna utsocknes ifrån inte respekterar ortsbor som jagar i Angeli, Partakko eller Hammaskaira.

Våren 2018 visade Naturresursinstitutets älginventering att det fanns mycket mera älg än väntat och det förändrade älgjakten i området. Det gjordes 1257 observationer och inventeringen landade på tusentals. Det fanns alltså verkligen för mycket älg och det blev tal om att öka på licenserna i parken.

Med exaktare siffror på stammen och en större stam än väntat blev det möjligt att öppna för jakt i större omfattning också för jägare från andra orter (med områdeslicens).

En betydande del av älgarna kommer efter årsskiftet från den norska sidan för att övervintra i parken när älgjakten är över. Flyginventeringarna görs i regel i februari och mars, och inkluderar de övervintrande älgarna. Hundratals älgar har under de senaste årens stränga vintrar svultit ihjäl.

För Enare kommun innebar detta en dramatisk förändring i antalet älglicenser. Tidigare hade det beviljats i genomsnitt 200 licenser per år medan det år 2018 beviljades drygt 1400! Året 2017 fälldes 250 älgar och året därpå drygt 600. 2019 fälldes hela 828 älgar. 2020 beviljades 1800 licenser, men inte fler än 655 älgar blev fällda. På tre år fälldes alltså i Enare fler älgar än under de föregående tio åren sammanlagt.

Åren 2019 och 2020 fick älgjägarna konkret se hur lite det går att påverka Forststyrelsens områdestillstånd. Det är ju Viltcentralen som i sista hand beviljar licenserna så den som hör sig för till Forststyrelsen hänvisas till viltcentralen. Av de älgar som sköts 2020 fällde jägare utsocknes ifrån – enligt Enare jvf – cirka 25 % eller hela 175 älgar!

Trots att områdestillståndet och de utomstående älgjägarnas jagande har kritiserats i flera års tid så har det inte skett några förändringar. Detta trots att jord- och skogsbruksministern och Forststyrelsens direktör i fjol lovade att granska praxis. 

Den 14 december 2021 meddelade Forststyrelsen att man i september slutar sälja gästtillstånd för älgjakt. Det här var uppenbarligen reaktionen på problemet med områdestillstånden. Den tidigarelagda älgjakten i Lappland pågår 1-20 september. I fjol såldes i Lappland gästtillstånd för älgjakt till drygt 400 jägare för inalles cirka 1700 dygn.

Enligt jägarna som bor där har gästtillstånden inte utgjort något problem utan det är uttryckligen områdes-tillstånden som skapar ett större jakttryck i ortsbornas marker. Forststyrelsen motiverar tillstånden på flera sätt och till dem hör att hänvisa till hur mycket intäkter de sålda tillstånden inbringar för Lappland.

Enligt jaktlagen ska jakten i statens marker i första hand vikas för dem som saknar andra möjligheter att jaga. Alltså borde begränsningar ha införts för årets områdestillstånd, men så har inte skett.

Enligt den senaste flyginventeringen uppfyller älgstammen i större delen av områdena målen och alltså borde jakten inskränkas till den årliga produktionen. Annars skär vi ju ner stammen under det målsatta. I Enare har älgstammen minskat, vilket har begränsat ortsbornas jakt till nationalparken, och det är ju där som tillstånden i praktiken beviljas. Jägarna utsocknes ifrån får inte jaga där, så jag undrar var någonstans de jagar.