Tjädern motiverar skogsägarna till samarbete

Numera sätter skogsägarna ett större värde än förut på kvaliteten på viltets livsmiljöer. Allt fler skogsägare har ett speciellt syfte för sin skog och skogsvården. Det kan, parallellt med virkesproduktionen, handla om rekreationsmöjligheter och naturvärden. Men å andra sidan kan viltvänligheten också skapa osäkerhet eller motstridiga känslor hos skogsägaren; är det säkert att den här skötselmetoden motsvarar mina önskemål?

I en avhandling som snart blir färdig kartlägger skribenten skogsägarnas intresse för de viltvänliga skogsvårdsmetoderna. Ett av undersökningens ledande teman var skogsägarnas beredskap att samarbeta med sina skogsägande grannar. Ett samarbete skulle kunna bli aktuellt om den gränsöverskridande skogsvården skulle få särskilt positiva effekter för viltets trivsel.

Piia Ikonen berättar om sitt intresse för att sköta ekonomiskog med större mångfald. Enligt henne finns det gott om utrymme för fortsatt forskning om det viltvänliga skogsbruket. Som ämnen för fortsatt forskning nämner hon metoder för att inspirera och motivera markägare, och att följa med effekterna av viltvänligheten på lång sikt:

Skogshönsen behöver en skoglig mosaik

Skogshönsen trivs i flera olika typer av ekonomiskog och kraven de ställer på sin livsmiljö varierar med årstiderna. Exempelvis tjädern kräver olika typer av skog under loppet av ett år.

Tjädern spelar på våren och spelplatsen ligger ofta i en barrträdsdominerad gallringsmogen skog med varierande täthet och terräng. Platsens lämplighet som spelplats för tjädern beror på om det runt om finns tillräckligt med mogen skog och om skogslandskapet är tillräckligt variationsrikt.

Tjädertupparnas spelrevir bildar en spelplats som kan vara så mycket som ett tjugotal hektar stor. Tillsammans med reviren där tupparna vilar och betar kan spelplatsen omfatta flera hundra hektar.

Här i vårt land är skogsfastigheterna i genomsnitt inte större än några tiotal hektar. En spelplats kan därför utgöra ett skolboksexempel på skogsvård där flera skogsfastigheter samarbetar med planeringen och vården.

Spelplatsen förenar

Tjädern har en särskild plats i skogsägarnas tankar och hör till våra mest uppskattade viltarter. Fler än fyra skogsägare av fem är beredda att vårda en tjäderspelplats om en sådan skulle påträffas i hans marker. Likaså är ungefär tre skogsägare av fyra beredda att delta i ett råöverskridande skogsvårdssamarbete om spelplatsen fortsätter in på flera grannars område.

Piia Ikonen berättar om hur hon blev överraskad av markägarnas öppna attityd till de nya sätten att sköta skogen och av hur vanlig den viltvänliga metoden har blivit under de senaste åren. Hon hoppas att avhandlingen ska ge det viltvänliga skogsbruket mera synlighet:

Ofta verkar utsikterna till ett samarbete öka intresset för att vårda spelplatsen i skogsbruket. Vanligen sköter ju skogsägare sin skog oberoende av grannarna, vilket innebär att ett samprojekt också inkluderar en smula osäkerhet. Trots detta var ändå den rådande inställningen till skogligt samarbete positiv. Möjligheten att stärka tjäderstammen och samarbeta med de andra skogsägarna verkade öka intresset för ett viltvänligt skogsbruk som överskrider fastighetsgränser. Ett frivilligt samarbete av den här typen utgör säkerligen det bästa konceptet för att nå ett optimalt resultat.

Skogsägarna öppna för viltvänligt skogsbruk

Det viltvänliga skogsbruket har blivit allt mer acceptabelt under de senaste åren. 2017 hade tre av fem skogsägare åtminstone hört om den här typen av skogsvård och en stor del av dem var intresserade av att omsätta det i praktiken eller hade redan realiserat skogsvårdsmetoder som gynnar viltet. I regel hade skogsägarna ännu inte hittat några viltvänliga skogsvårdstjänster, men skogsfackmännen visade sig vara intresserade av att gynna viltet i sitt arbete.

Tre år senare, 2020, visade en ännu större grupp skogsägare beredskap att tillämpa viltvänliga skogsvårdsmetoder i sin skog. Fler än tre skogsägare av fyra var beredda att gynna blandbestånd och spara viltsnår och skyddande buskar. Viltvård som realiseras i den här omfattningen skulle innebära en avsevärd förbättring för skogshönsen i ekonomiskog.

Skogsägarnas öppenhet för de viltvänliga metoderna visar att skogsägarna är intresserade på allvar. Det torde inte vara en överdrift att hävda att viltvänligheten vinner terräng i våra ekonomiskogar.

Avhandlingen bygger på två enkäter och ett antal intervjuer, och beräknas bli färdig i början av 2023. Enkätsvaren har viktats med statistiska metoder för att kunna tillämpas på samtliga skogsägare.

Avhandlingens resultat kan tillämpas vid planeringen av skogsvårdssamarbeten och viltvänlighet på landskapsnivå. Kartläggningen visar att det finns en efterfrågan på skogligt samarbete, men att det i praktiken kräver noggrann planering och ofta även en person som koordinerar.