Den här våtmarken på en åker i Norra Savolax är fredad från jakt och lockar varje höst hundratals simänder. Till höger i bakgrunden skymtar ett skyddat fågelvatten där det är tillåtet att jaga sjöfågel.

Störningsfria rastplatser som stöd för sjöfåglarna

I stora delar av fågelvattnen här i landet börjar sjöfågeljakten på samma dag, vilket får fåglarna att i stora skaror inleda flyttningen i förtid. För sjöfåglarnas del är den här tvångsavhysningen inte önskvärd.

Text och bild Heikki Helle

Publicerad5.5.2023

När andjakten börjar den 20 augusti finns det fortfarande halvvuxna ungar och ruggande vuxna som inte är färdiga att flytta. Både de unga och de vuxna fåglarna behöver mera tid för att tanka flygbränsle inför den långa flyttningen. Änder som är i god form under höstflyttningen kan förväntas vara i god form också när de återvänder på våren för att häcka.

För att hjälpa upp situationen driver BirdLife Finland och Jägarförbundet ett gemensamt Sotka-projekt för rastplatser där man utbildar och upplyser jakträttsinnehavare om nyttan med rastplatser. Med pilotobjekten som modell ska projektet skapa ett nätverk med 150 objekt runt om i hela landet. Detta ska bli klart till 2030 och ingå i livsmiljöprogrammet Helmi.

Frivilliga höstreservat

Sotkaprojektets rastplatser grundas på frivillig basis. Det är jakträttsinnehavaren som fattar beslutet om att ställa goda sjöfågelobjekt utanför jakten, helst för flera år. De störningsfria rastplatserna fungerar som reservat för sjöfåglarna under höstflyttningen. Då kan de inleda flyttningen enligt sin egen naturliga tidtabell och göra det i god form.

För jägarna innebär en rastplats jaktmöjligheter i markerna runt omkring – dock på ett säkerhetsavstånd, så att rastplatsen inte berörs av störningen. Som rastplats fungerar också alldeles små objekt på bara några få hektar. Det enda kravet som ställs är att platsen har naturlig föda som lockar fåglar dit för att vila och äta upp sig inför flytten.

Limingoviken

Limingoviken i Norra Österbotten utgör ett inhemskt exempel på hur mycket ett fredat område kan betyda för sjöfåglarna och jakten. Till skillnad från Sotkaprojektets frivilliga rastplatser har Limingoviken områden som är fredade med jaktförbud. Sjöfåglarna uppskattar förstås höstfriden, men uppfattar inte skillnaden mellan frivillighet och fredningsparagrafer.

I Limingoviken är det på hösten lätt att se hur ett bra sjöfågelobjekt fungerar; det fredade området är vidsträckt och samlar tusentals rastande sjöfåglar långt in på hösten. Uppifrån fågeltornet i Virkkula finns det hur mycket som helst att titta på! Den fredade delen av Limingoviken omfattar drygt 2000 hektar. Vi talar alltså om ett exceptionellt stort objekt, både till arealen och fågelmängden. Som objekt för sjöfågeljakt tävlar Limingoviken i elitklassen här i landet eftersom det fredade området skapar jaktmöjligheter i de omgivande markerna.

Men även nyttan av en fågelvänlig rastplats kan exploateras med spannmålsutfodring och ett alltför högt jakttryck. De grövsta övertrampen finner vi tyvärr utanför den fredade delen av Limingoviken där jägare lockar sjöfåglar med säd på tiotals platser. Utfodrandet och jakten vid utfodringar har förändrat sjöfåglarnas beteende; de tidigare kvällsflygningarna har övergått i stora flockar som flyger från sädhög till sädhög, ofta i skydd av mörkret. Här kan vi inte tala om viltvård eftersom sjöfåglar som förbereder sig för höstflytten inte behöver spannmål.

Vad fåglarna främst behöver när de förbereder sig för flyttningen och övervintringen är platser med naturlig föda, och sådana finns det tillräckligt av, som ett nätverk över hela landet. Det är därför förnuftigt att avsätta en rastplats för sjöfåglarna i närheten av stället där man jagar. På det viset kan sjöfåglarna dröja kvar i trakten längre in på hösten och förbereda sig inför flytten.

Sjöfågelstammarna minskar, dags att reagera

Volymen av det arbete som nu görs för att iståndsätta och återställa våtmarker till fågelmiljöer är större än någonsin. Den största helheten utgörs av Helmiprogrammet som drivs av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Men också utöver Helmi iståndsätter fågelvänner fågelvatten och anlägger nya våtmarker med andra finansieringsmodeller för att höja kvaliteten på sjöfåglarnas livsmiljöer.

Utöver iståndsättandet av livsmiljöer kan vi förmodligen vänta oss att jord- och skogsbruksministeriets strategi för ansvarsfull sjöfågeljakt kommer att leda till nya bestämmelser för jakten. Dessutom ska vi vara uppmärksamma på hur vi påverkar sjöfåglarnas höstflyttning.