Rovdjurskontaktpersonerna får nytt utbildningsmaterial

Utbildningsmaterialet för rovdjurskontaktpersoner förnyas och flyttar i sommar ut på nätet. Syftet med förnyelsen är att förenhetliga verksamheten och vässa nätverkets roll, samt att hjälpa kontaktpersonerna i deras krävande uppdrag i en föränderlig verksamhetsmiljö.

text Olli Kursula och Mari Tikkunen bilder Pekka Uuksulainen och Jaakko Alalantela

Publicerad21.1.2021

Kontaktpersonerna är frivilliga som ställer upp för forskningen. Deras viktigaste uppgift är att samla in observationer av stora rovdjur i sitt område, bekräfta dem och skicka dem till Naturresursinstitutet (Luke). Rovdjurskontaktpersonernas observationer bildar underlag för uppskattningen av rovdjurens stammar.

Inte bara forskningen utan också Finlands viltcentral och polisen använder observationerna som kontaktpersonerna skriver in i Tassen som underlag för beslut. I synnerhet den detaljerade dokumentationen som görs när rovdjur rör sig vid hus är viktig.

Finlands viltcentral utser och utbildar de här personerna. Utbildningsmaterialet uppdateras som bäst i elektronisk form tillsammans med institutet. Framledes krävs det en utbildning av alla nya rovdjurspersoner.

I det förnyade utbildningsmaterialet är helheterna upplagda som lektioner för självstudier i egen takt på nätet. Efter varje avsnitt går det att göra ett test. Det krävs godkänt i samtliga lektioner av de nya kontaktpersonerna. Vi hoppas att också veteranerna ska studera det förnyade materialet.

De sociala medierna innebär nya utmaningar

Syftet med förnyelsen är att skapa ett lättsmält paket som förenhetligar nätverkets verksamhet i hela landet och ytterligare vässer rovdjurskontaktpersonernas roll i arbetet med att följa de stora rovdjuren.

Den förändrade verksamhetsmiljön ställer ännu strängare krav än förut på kontaktpersonernas uppträdande i offentligheten. På nätet rör sig informationen – oavsett om sann eller falsk – snabbt och utmanar även kontaktpersonerna på ett helt annat sätt än före de sociala mediernas tid. Det blir hela tiden allt viktigare att sprida korrekt information om rovdjuren som rör sig i trakten. För att bevara sin trovärdighet måste en rovdjurskontaktperson stå utanför konflikter som en oberoende sakkunnig, även om det inte alltid är lätt.

Insamlingen av DNA utgör ett nytt segment i utbildningen och kommer att bli allt viktigare. Rovdjurspersonerna spelar en avgörande roll för att DNA-insamlingen ska lyckas. Insamlingen riktas utifrån observationerna i Tassen och dessutom behövs kontaktpersonernas expertis lokalt för organiserandet av insamlingen. Sannolikt kommer insamlingen av DNA-prover att bli en del av rovdjurskontaktpersonernas normala verksamhet.

Förnyelsen av utbildningen ingår i det EU-finansierade projektet VargLIFE.

En handbok för rovdjurskontaktpersoner

Utöver det nya utbildningsmaterialet ger Finlands viltcentral också ut en handbok för kontaktpersonerna som utkommer i början av innevarande år. Boken sammanställer för första gången det som en kontaktperson behöver veta.

Handboken berättar bland annat om principerna för verksamheten och ansvaret, och går igenom nätverkets historia. Rovdjurens ekologi och igenkänning av spår i terrängen utgör ett viktigt avsnitt. Även identifieringen av rovdjursskador får ett eget kapitel.

Guiden ges ut på svenska och finska i början av detta år, både i tryckt och elektronisk form.

Insamlingen av varg-DNA utvidgas

Observationerna som rovdjurskontaktpersonerna samlar in bildar grund för uppskattningen av rovdjurens stammar. För vargens del skapar insamlingen data som kompletterar den statistiska dödligheten som bygger på observationsmaterialet, GPS-materialet och det övriga forskningsmaterialet. Vintern 2020-2021 utvidgas DNA-insamlingen till samtliga flock- och parrevir. Utifrån Tassen-observationerna riktas insamlingen till de kända reviren.

2015 inleddes insamlingen av varg-DNA i några revir som ett samarbete mellan institutet, Finlands viltcentral och frivilliga insamlare. Sedan dess har insamlingen av DNA-prover ingått i arbetet med att följa vargstammen.

Tack vare DNA-insamlingen kan vi individualisera vargarna och på det viset få information om vargarna i ett revir; antalet, revirgränserna och kullarna. Bara vi får in tillräckligt mycket prover avkastar metoden information som inte går att få på annat sätt. Insamlingen av DNA-prover pågår från första november till sista februari.

Finlands viltcentral bistår Luke i arbetet med att skapa ett insamlingsnätverk. För varje insamlingsområde behövs det minst en insamlingsansvarig och 5-10 samlare. Den insamlingsansvariga delar ut anvisningarna och insamlingsmaterialet till samlarna, tar emot proverna och vidarebefordrar dem. Luke låter göra DNA-analyserna på Åbo universitets evolutionsbiologiska tillämpningscenter.

En stor del av de insamlingsansvariga är rovdjurskontaktpersoner. De har god beredskap för uppgiften eftersom de känner vargens spår och spillning, och rovdjursläget i sitt område. Vem som helst som är naturintresserad kan anmäla sig som insamlare, bara personen kan identifiera spår och spillning av varg.