Nytt projekt sätter planeraren på vargspåret

Jaakko Alalantela har älghundar och jakt som hobby och har sedan 2014 varit verksamhetsledare på Lappajärvi-Vimpeli jaktvårdsförening och tio år som rovdjurskontaktperson. En önskan att fördjupa sitt kunnande om viltförvaltning ledde honom till jobbet som planerare på projektet VargLIFE.

Började med att lära känna fältet

Alalantela började jobbet som planerare på Finlands viltcentrals regionkontor i Österbotten i november i fjol. De första månaderna ägnade han åt att sätta sig in i jobbet, projektplanering och nätverksbyggande. Beträffande intressegrupperna har han haft kontakt med jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare och rovdjurskontaktpersoner samt personer knutna till Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och revirsamarbetsgrupperna.

– I intressegrupperna har folk massor av frågor om hur verksamheten ska fortsätta. Intresset är särskilt stort för konkreta åtgärder, berättar Alalantela.

Alalantela är överraskad av hur väl han har blivit emottagen på lokalplanet. Mottagandet har varit sakligt trots att ämnet är känsligt. Jaktkamraterna har varit nyfiket intresserade och responsen har varit uppmuntrande.

– Det som man ser i de sociala medierna är en annan värld än ute på fältet, där man jobbar på och diskuterar med folk, berättar Alalantela.

En jägare som trivs med terrängarbetet

Alalantela har alltid trivts i skogen. Jaktkortet skaffade han sig som elvaåring och fällde sin första älg redan två år senare. Numera skäller två jämthundar i hundgården och med dem jagar han älg och björn.

Alalante som är en praktisk person trivs med terrängarbetet som hör till jobbet. Han berättar ivrigt om gårdagen i terrängen. Tillsammans med rovdjurskontaktpersonen på orten följde han spåren efter en vargflock med fyra vargar bakåt. På vägen tog de också två DNA-prover. Vädret var ståtligt även om vinden var kall.

Med bakåt menas här att följa ett spår åt motsatt håll som djuret gått. På det viset undviker man att stressa flocken som man följer. De insamlade DNA-proverna analyseras på Åbo universitet och resultaten används vid arbetet med att uppskatta vargstammen och bestämma storleken på flockarna och reviren.

Söker nya lösningar för att skydda hundar

Efter hand som våren framskrider koncentreras Alalantelas jobb till förebyggandet av vargskador. Ett seminarium om hur man skyddar hundar är under planering. Det ska inleda utvecklingsarbetet för en minimering av skadorna.

– Vi måste ta oss en funderare på hur vi ska lägga upp jobbet med att förebygga attacker på hundar. Vi kommer säkerligen att utveckla nya sätt att skydda hundar, men jobbet ska ju fortsätta också efter projektet, funderar Alalantela.

Vargarna orsakar skador också på djurgårdar. I Alalantelas uppgifter ingår att kartlägga riskerna för djurgårdar och att hjälpa gårdsägarna med planeringen av rovdjursstängsel och fylla i ansökningar om stängsel. Inom projektet ska det också göras försök med skyddsmetoder som är nya i vårt land.

– Beträffande husdjursgårdarna ligger fokus på fårgårdarna eftersom riskerna är störst för dem.

Vår planerare är på väg ut i terrängen och han är på gott humör. Han har fått en bra start på jobbet. Säkerligen väntar utmaningar på honom, men det finns inget behov av att skönmåla dem.

Kölden är skarpare än dagen innan, men lyckligtvis har vinden mojnat. Kanske lyckas det idag att med drönare fotografera en vargspårslöpa över en myr och få in fler DNA-prover. Nästa vecka ska Alantela börja jobba i terrängen på en annan plats. Men innan dess ska resultatet av terrängarbetet rapporteras till jaktvårdsföreningen på orten.

Merparten av ersättningarna gick till renskador; ungefär 770 000 euro betalades ut för påträffade vargdödade renar. Dessutom får renbeteslagen en beräknad ersättning för förlorade kalvar som inte har hittats. För rovdjursdödade kalvar som påträffas på sommaren och hösten betalas inte någon separat ersättning utan dessa ersätts i samband med den beräknade ersättningen för kalvförluster.

För skador på husdjur betalades utifrån fjolårets skador sammanlagt drygt 234 000 euro. Räknat i antal var det mest farmrävar och får som blev attackerade av vargar.

Beträffande värdet på skadorna hamnade dock hundarna i en klass för sig och ersättningar på cirka 164 000 euro betalades ut. Under fjolåret inträffade 47 attacker mot hundar och i tio av fallen kom hunden, av ersättningen att döma, undan med ett veterinärbesök. Ersättningarna för de förlorade 37 hundarna uppgick till inalles cirka 161 000 euro medan den genomsnittliga ersättningen låg på 4360 euro (varierande mellan 800 och 11 500 euro). Bland de övriga husdjuren finns bland annat farmrävar.

Det är dock rennäringen som drabbas av de värsta skadorna och ersättning betalades ut för sammanlagt 588 påträffade renar. Dessutom påverkas ersättningssumman alltså av ersättningen för kalvförluster. Bakgrunden till den här ersättningen är den, att större delen av de renkalvar som blir dödade av rovdjur på sommaren aldrig påträffas. Inom renskötselområdet har det under innevarande jaktår redan skjutits 16 vargar för att minska på skadorna.

Anmälan till landsbygdsnäringsmyndigheten

Skador på odlingar, djur, lösöre och renar ska omedelbart anmälas till landsbygdsnäringsmyndigheten på orten. När en skada har inträffat är det också skäl att ringa rovdjurskontaktpersonen i området som kan hjälpa med att exempelvis klarlägga vilket djur som har orsakat skadan. En skriftlig ansökan om ersättning ska lämnas in till myndigheten inom en månad efter det att skadan har blivit värderad.

Statistiken i den här artikeln är inte den slutliga skadestatistiken för fjolåret eftersom Livsmedelsverket i början av året gör en sammanställning av de skador som har värderats under kalenderåret. Bland annat kan delar av ersättningarna ännu bli en aning justerade.