Lösningar på älgbetningsskadorna
Skulle det gå att minska på skadorna av betande älgar om vi ökar utbudet av älgföda och ger skogen en mångsidigare struktur? Samtidigt skulle vi också stärka skogarnas motståndskraft mot klimatförändringen och öka mångfalden.
Syftet med projektet Klövvilt i blandskog är att ta fram hållbara sätt att förena skogsbruket med förvaltningen av hjortdjuren. Samtidigt skulle vi också stärka mångfalden i skogen och resistensen mot skador.
Med fokus på tallplanteringarna
Större delen av älgbetningsskadorna händer i talldominerade plantbestånd och i unga gallringsbestånd. Vi kan minska risken för skador på två sätt; genom att reglera älgstammen och genom att öka utbudet av älgföda. Genom att reglera älgstammen, öka mängden tallplanteringar och öka mängden annan föda som älgen finner begärlig skulle det gå att få älgbetningsskadorna under kontroll i hela landet.
Sedan millennieskiftet har vi halverat älgstammen. Under de senaste åren har skadorna som älgarna vållar skogen årligen blivit ersatta med en halv till en och en halv miljon euro. I början av 00-talet låg ersättningarna på två till fem miljoner euro.
Nu ska vi koncentrera oss på den andra metoden – att öka födoresurserna. Det finns både nordisk och europeisk forskning som bygger på vetenskap och praktiska erfarenheter och visar att vi kan minska på betningsskadorna genom att öka tillgången på lämplig föda. Även här i Finland har vi ett behov av att finna skogsvårdslösningar med större fokus på helheten för att minska på skadorna och lindra skogsägarnas skräck för betningsskador.
I bakgrunden har skogsnaturen genomgått en väldig förändring
Sedan millennieskiftet har våra skogar genomgått en hastig övergång till gran. Många skogsägare väljer fortsättningsvis hellre gran än tall av rädsla för älgbetningsskador. Efter hand som arealen tallplanteringar minskar så ökar betningstrycket på de återstående tallplanteringarna.
Under de senaste åren har mängden tall vid förnyelse lyckligtvis ändå börjat öka. Det handlar inte bara om förlorad tillväxt utan också om att granarna utgör ett bekymmersamt fenomen för skogarnas hälsa. Om vi väljer gran så gör vi kanske skogen mera utsatt för skador i stället för att minska på riskerna.
Ett granbestånd som anläggs på en allt för karg växtplats löper en ökad risk för både insektangrepp och torka. Här i Finland har angreppen av barkborrar ökat tiofalt under perioden 2017 till 2023. I Sverige dog ungefär tretton miljoner kubikmeter granskog under åren 2019 till 2020. Det här utgör således en enorm ekologisk och ekonomisk risk!
Blandskog kan vara lösningen på problemet
Vad projektet främst vill ha sagt är att ju mer älgföda det finns i skogen desto färre blir betningsskadorna. En generös tillgång till lövträd, buskskikt, tallplanteringar och ris (som blåbär) sprider betestrycket och lindrar skadegörelsen. En variationsrik skog står bättre emot extremväder samtidigt som den stöder mångfalden i naturen. Även skogshönsen blir glada.
Syftet med projektet Klövar i blandskog är alltså att öka andelen blandskog och därmed även tillgången på älgfoder.
Vi omsätter utbildning och kunskap i praktiken
Projektet satsar på forskning och ska på ett lättbegripligt sätt sprida vetenskaplig information. Projektet ska skapa en lättfattlig litteraturöversikt som bygger på forskningsdata. Utifrån detta producerar vi sedan utbildningsmaterial för fackfolk i skogsbranschen, skolor och skogsägare.
Vi erbjuder utbildningar i terrängen, webbinarier och guider för hur man planerar skadeförebyggande skogsskötsel. Vi jobbar också med nya videor; serien om skogsskötsel och älgar kommer att få nya avsnitt.
Färre betningsskador och ökad skoglig resiliens
Älgbetningsskadorna väcker starka känslor och åsikter. Till projektets viktigaste syften hör därför att förbättra samtalsklimatet och samförståndet mellan intressegrupperna.
Syftet med projektet är att inleda en förändring på lång sikt för att minska på älgbetningsskadorna, förtäta samarbetet mellan skogs- och viltsektorn, och stärka samförståndet mellan skogsägarna och jägarna.
Jägarna spelar en central roll för den praktiska implementeringen av projektets mål eftersom de och deras familjer äger bortåt hälften av all privatmark i landet.
Projektet Klövvilt i blandskogar
- Projektet Klövvilt i blandskog inleddes i fjol och ska pågå i tre år. Projektet handlar främst om forskning, utbildning och informationsspridning.
- Projektet koordineras av Finlands viltcentral. Medverkar gör även Finlands skogscentral, Helsingfors universitet och Tavastlands yrkeshögskola.
- Jord- och skogsbruksministeriet står för merparten av projektfinansieringen.
Ny älgforskning på Helsingfors universitet
Klövprojektet inkluderar också ett forskningsprojekt som drivs av Helsingfors universitet.
Våra skogar genomgår dramatiska förändringar; som en följd av klimatförändringen utsätts de för allt kraftigare hot, som angrepp av insekter, svampar och djur, och extremväder. Klimatförändringen förvärrar riskerna för förstörelse av många olika slag, inte bara av någon enskild skadegörare.
Röjning av lövträd hör till de vanligaste skogsvårdande sätten för att få älgbetningsskadorna under kontroll, men forskningen ger motstridiga resultat om effekten. Behandlingen av en enskild plantering påverkar inte nödvändigtvis älgens val av föda eller betningsbeteende på landskapsnivå utan kan till och med förvärra problemen, bland annat genom ett större uppslag av gran. Att enbart reglera älgstammen utan hänsyn till förändringarna i livsmiljön minskar inte heller betningsskadorna.
Ökningen av skogarnas strukturella och artmässiga mångfald hör till de främsta sätten att öka motståndskraften och förmågan att återhämta sig från olika störningar. Vi har bland annat noterat att blandskog har en större förmåga att stå emot insektangrepp.
I forskningsprojektet som Helsingfors universitet driver undersöker forskarna vilken inverkan som ett stort inslag av olika trädslag och strukturell variation har på älgbetningsskadorna och älgarnas matvanor. Projektet använder sig av DNA-baserade metoder, mätningar i terrängen och systematiska analyser av publicerad forskning. Undersökningen tar fram data om vilka möjligheter vi har att hålla älgbetningsskadorna under kontroll genom att påverka skogsmiljöns struktur och skogsbrukets metoder.
Anna Jokinen