Klövviltet i våra grannländer

Finland gästas årligen av nästan tvåtusen utländska jägare. En stor del av dem kommer från Sverige, Danmark och Tyskland, främst för att jaga vitsvanshjort och älg. Finland är det enda europeiska landet där det går att jaga frilevande vitsvanshjort. Bland de europeiska länderna är det vanligt med älgjakt bara i Finland, Sverige, Norge, Estland, Lettland och Litauen.

Precis som i Finland hör jakträtten i Sverige, Danmark och Tyskland till markägaren. Men Finland skiljer sig från de här länderna på många sätt. Vårt system med jaktlicenser är unikt, liksom även inställningen till skador. Hos oss mäts och statistikförs skador i jordbruket, skogsbruket och trafiken, och ersättningar betalas ut till den drabbade. Så är det inte annanstans. En tredje betydande skillnad är de landsomfattande och systematiska metoderna för uppskattning av älg- och vitsvansstammen. I de övriga länderna uppskattas inte storleken på klövviltstammarna fortlöpande.

Sverige

Till den svenska jägarexamen hör en teoretisk del och en vapenhanteringsdel. Kursen och läromaterialet är mera omfattande än i Finland, vilket betyder att en svensk jägare står på en solidare bas än en finländsk. I Sverige finns det 287 000 jägare, det vill säga nio jägare per tusen hektar jord- och skogsbruksmark.

Viltet och bytet

Det finns älgförvaltningsområden för vilka målsättningar fastställs. Det finns också älgskötselområden som fungerar enligt liknande principer som våra samlicenser. Men beträffande fastställandet av målsättningar och planeringen av beskattningen finns det ändå stora skillnader jämfört med det finländska beståndsvårdssystemet.

Älg och rådjur förekommer i nästan hela Sverige. Under jaktsäsongen 2020-2021 uppskattades storleken på älgstammen till 275 000 individer. Den genomsnittliga älgtätheten i jord- och skogsbruksmarker var 9 / 1000 ha. Rådjuren uppskattades till 450 000 och den genomsnittliga tätheten till cirka 15 / 1000 ha.

I mellersta och södra Sverige finns också vildsvin och dovhjort, och lite kronhjort och mufflonfår. Vildsvinsstammen uppskattades till 250 000 individer och dovhjortarna till 225 000. Tätheten inom dovhjortens utbredningsområde ligger i allmänhet kring 200 / 1000 ha, men stiger på sina håll till 400 djur /1000 ha. Kronhjortar fanns det uppskattningsvis 25 000.

Det sammanlagda antalet klövvilt i Sverige uppgick alltså till cirka 1,2 miljoner. Om klövviltet skulle ha varit jämnt utbrett över landet skulle den genomsnittliga tätheten ha uppgått till 40 /1000 ha. Men så är det förstås inte i praktiken. Exempelvis i landets mellersta delar är det vanligt med flera hundra klövvilt per tusen hektar.

I dagsläget är vildsvinet det vanligaste fällda klövviltet. Under säsongen 2020-2021 fälldes ungefär 160 000 svin. Rådjuret följde på andra plats med 116 000 bytesdjur.

Älgar fälldes drygt 80 000, vilket är det minsta antalet på länge. Svenskarna börjar vara bekymrade över att älgstammen minskar så snabbt och ser det som sannolikt att arten rödlistas och alltså får en ”hotklassificering”.

69 000 dovhjortar blev fällda och 7 500 kronhjortar. Sammanlagt fälldes 432 000 klövvilt. Om bytet skulle fördelas jämnt över all jord- och skogsbruksmark skulle bytestätheten uppgå till i genomsnitt 14 klövvilt / 1000 ha eller 1,5 klövvilt per jägare.

Skador

År 2020 inträffade i Sverige 60 700 klövviltolyckor i trafiken (rådjur 45 200, vildsvin 7 200 och älg 4 600). Även i jord- och skogsbruket förekom omfattande skador, men över dem saknas täckande statistik. För skador betalas inte ersättningar till markägarna, men många markägare får betydande intäkter av jaktarrenden.

Danmark

De danska jägarna har avklarat en obligatorisk jägarkurs, en teoretisk jägarexamen och ett prov i vapenhantering. Kunskaperna om jakt och vilt ligger i regel på samma nivå som hos de finländska jägarna.

Sett till landets areal finns det mycket jägare i Danmark. Jägartätheten är 54 / 1000 hektar jord- och skogsbruksmark, vilket leder till konkurrens om jaktmarkerna. Det är därför väldigt vanligt att danska jägare åker utomlands för att jaga, bland annat till Sverige, Tyskland och Polen.

Viltet och bytet

I Danmark finns inget jaktlicenssystem utan jakten styrs med regionala jaktsäsonger av varierande längd. För kronhjort finns det 14 områden och för dovhjort 21 områden, vart och ett med sin jaktsäsong. För kronhjort kan jakttiden se ut så här: kalv 1.9–29.2, hind 1.10–31.1, 1,5-årig hane 1.9–31.1 och ≥ 2,5-årig hane 16.10–31.12.

Jakten är selektiv för att hjortdjursstammarnas köns- och åldersfördelning ska vara naturenlig. Därför fälls handjuren i regel på vakt- eller smygjakt.

Vinterstammen under jaktsäsongen 2020-2021 uppskattades till 423 000 klövvilt. Den genomsnittliga rådjurstätheten per 1000 hektar var 109, dovhjorttätheten 13 och kronhjorttätheten 9. Det sammanlagda antalet klövvilt per tusen hektar låg på 131.

Rådjuret är det vanligaste klövviltbytet i Danmark. Under säsongen 2020-2021 fälldes 88 800 rådjur, det vill säga i genomsnitt 28 per 1000 ha jord- och skogsbruksmark. 10 500 dovhjortar blev fällda och 9 700 kronhjortar. Dessutom fälldes sikahjortar, vildsvin och mufflonfår. Det sammanlagda bytet var 110 000 klövvilt, alltså i genomsnitt 34 / 1000 ha.

Skador

I Danmark statistikförs inte skadorna som klövviltet förorsakar i jord- och skogsbruket. Det finns inte heller statistik över viltolyckorna i trafiken. Men uppskattningsvis 30 000-40 000 hjortdjur mister varje år livet i trafiken. Det här innebär i genomsnitt 11 / 1000 ha.

Klövviltet förorsakar skador i jord- och skogsbruket, men ersättningar betalas inte till markägarna. Man anser att markägarens jakträtt fungerar som kompensation för skadorna. Och jaktarrendeintäkterna är betydande. Jaktarrendet kan för många vara en större inkomstkälla än intäkterna från skogsbruket.

Tyskland

De tyska jägarna har i regel omfattande kunskaper om jakt och förvaltning av viltstammar. Jägarutbildningen är ungefär tio gånger mer omfattande än den finländska jägarkursen. Jägarna ska bland annat före skottet kunna bedöma till vilken åldersgrupp ett hjortdjur hör.

De tyska jägarna är i regel väldigt erfarna eftersom de fäller stora mängder vilt. Under säsongen 2020-2021 uppgick det genomsnittliga bytet till drygt fem klövvilt per jägare.

I Tyskland är jägartätheten av samma storleksklass som i Finland, i genomsnitt 14 / 1000 ha jord- och skogsbruksmark.

Viltet och bytet

Tyskland har inget jaktlicenssystem utan myndigheterna förutsätter att jägarna ska göra beskattningsplaner och bytesanmälningar. Ett typiskt jaktområde är 250-350 hektar stort och jaktområdena bildar förvaltningsområden som ofta är 20 000-50 000 hektar stora. Parterna i förvaltningsområdet (jaktsällskapen och markägarna) diskuterar sinsemellan om målen och gör årliga beskattningsplaner. Den regionala myndigheten godkänner beskattningsplanerna, som därefter kan verkställas.

Jakten ska enligt jaktlagen vara selektiv, vilket betyder att köns- och åldersgrupperna har egna kvoter i beskattningsplanen. För exempelvis dovhjort finns fem åldersgrupper; kalvar, 1,5-åringar, 2,5-åringar, 3,5–7,5-åringar och ≥ 8,5-åringar.

På det här viset går det att reglera könsfördelningen och få önskad andel fullvuxna.

Vid snabba jaktsituationer är det svårt att bedöma åldern på levande hjortdjur, så under drevjakt fälls oftast enbart hornlösa individer, alltså kalvar och hondjur. På tyska drevjakter är det vanligt att man fäller i genomsnitt två klövvilt per skytt. Ett sällskap fäller ofta flera tiotal djur på en dag.

Hornförsedda hjortdjur fälls oftast på vaktjakt eller smygjakt. Efter jaktsäsongen skickar jägarna in bytesanmälan till den regionala myndigheten.

Rådjuret är det vanligaste klövviltet i Tyskland och säsongen 2020-2021 fälldes cirka 1,2 miljoner rådjur. Bytesmängden av vildsvin har ökat i Tyskland och under säsongen 2020-2021 fälldes närmare 690 000 svin. Vildsvinet förekommer i nästan hela Tyskland och den genomsnittliga bytestätheten i jord- och skogsbruksmarker var 25 per tusen hektar. Där svinen jagades varierade bytestätheten från några få till drygt hundra svin per tusen hektar.

Kronhjort förekommer på en fjärdedel av landets areal och där finns uppskattningsvis 240 000 kronhjortar. Den genomsnittliga tätheten på våren inom utbredningsområdet var omkring 30 kronhjortar per tusen hektar. Variationen är stor; i vissa områden färre än 15 och i andra över 100 kronhjortar per tusen hektar. Under säsongen 2020-2021 fälldes 76 500 kronhjortar, alltså i genomsnitt cirka 10 per tusen hektar.

Under jaktsäsongen 2020-2021 fälldes totalt 2,1 miljoner klövvilt i Tyskland. Om bytet hade varit jämnt fördelad skulle bytestätheten ha legat på i genomsnitt 76 klövvilt per tusen hektar jord- och skogsbruksmark.

Skador

I Tyskland statistikförs viltolyckorna i trafiken, men inte jord- och skogsbruksskador. Det finns inget ersättningssystem för skadorna. Jaktsällskapen och markägarna avtalar sinsemellan om viltmängderna och eventuella skadeersättningar, och arrendet är i regel bundet till bytesmängden.

På grund av de rikliga klövviltbestånden, det täta vägnätet och den livliga trafiken dog totalt 226 500 klövvilt i trafikolyckor år 2020 (8 / 1000 ha).

Finland

År 2020 fanns det 310 000 jägare i Finland, det vill säga 11 / 1000 hektar jord- och skogsbruksmark. I stammen efter jakt fanns i grova drag lika mycket klövvilt.

Viltet och bytet

Älgstammens täthet var i genomsnitt 3 / 1000 ha medan bytestätheten i medeltal var 1,7 /1000 ha.

Vitsvanshjort förekom på 40 procent av landets areal och stammens täthet i utbredningsområdet låg i genomsnitt på 10 /1000 ha. På den tiondelen av artens utbredningsområde (cirka 4 % av hela landets areal) där den högsta tätheten fanns, var det i genomsnitt 40 hjortar per tusen hektar.

I området där hjortarna jagades fälldes i genomsnitt 6 hjortar / 1000 ha och i området med den tätaste stammen i genomsnitt 30 hjortar / 1000 ha.

Under säsongen 2020-2021 fälldes totalt 70 000 vitsvanshjortar, 49 100 älgar, 21 400 rådjur, 1 300 vildsvin, 200 dovhjortar samt några skogsvildrenar och mufflonfår. Det sammanlagda klövviltbytet var 142 200.

Om klövviltbytet hade varit jämnt fördelat över landet skulle den genomsnittliga bytestätheten ha varit 5 / 1000 ha jord- och skogsbruksmark. Per jägare skulle bytesmängden ha varit i genomsnitt 0,5 klövvilt.

Skador

År 2020 inträffade 1 685 älgkollisioner, 7 421 vitsvanskollisioner, 5 187 rådjurskollisioner, 66 vildrenskollisioner, 51 vildsvinskollisioner och 29 dovhjortskollisioner i trafiken; totalt alltså 14 439 klövviltkollisioner. Därtill kom 4 600 kollisioner med tamrenar.

Om klövviltkollisionerna hade varit jämnt fördelade över hela landet hade det i genomsnitt inträffat 0,5 viltolyckor / 1000 ha. Jordbruksskador förorsakade av klövvilt ersattes av jaktlicensmedel med 730 000 euro och skogsbruksskador med 1 281 000 euro.