Hur beskattas skogshönsen?

Under de senaste decennierna har förutsättningarna för fågeljakten varierat kraftigt. Det har enligt triangelinventeringarna funnits betydande skillnader i fågeltätheterna, vilket gör det svårare för oss att nå den målsatta hållbara avskjutningen och beskattningsgraden.

Beskattningsgraden, det vill säga avskjutningen i relation till fågelstammarna, styrs indirekt genom jakttiderna för arter och områden, i statens marker med tillstånds- och avskjutningskvoter, och i jaktföreningarnas marker främst genom kvoter för medlemmarna. I sista hand är det ändå den enskilda jägaren som svarar för hur mycket vilt han eller hon fäller. Hur har då jägarnas verksamhet sett ut under de senaste åren?

Jakten på skogshöns ökade kraftigt hösten 2018

Ungefär en tredjedel av alla som löste jaktkort 2018 jagade skogshöns, liksom hälften av alla som faktiskt jagade under 2018, det vill säga drygt 100 000 personer under hösten 2018. Sett till antalet var de flesta medlem i någon jaktvårdsförening i södra delen av Uleåborgs viltcentralsregion, Kajanaland eller Norra Savolax. Till de populäraste områdena för fågeljakt hörde – efter Kajanaland – Uleåborg och de södra och mellersta delarna av Lappland. Hönsfågelstammarna befann sig på uppgång och jägarna som under de föregående åren hade låtit bli att jaga begav sig igen ut på fågeljakt. Det här visade sig också i avskjutningen.

Oftast en orrtupp i ränseln

Hösten 2018 fälldes sammanlagt uppskattningsvis mellan 84 700 och 97 000 orrar. Det var mer än dubbelt upp mot de mellan 34 500 och 38 600 tjädrar som fälldes. Mängden fällda järpar uppgick till samma storleksklass som tjädern, mellan 34 900 och 40 100 stycken.

Ripa fick bara jagas i delar av Lappland och jaktlyckan där uppgick till ungefär hälften av antalet fällda tjädrar och järpar, mellan 14 700 och 20 400 stycken.

Tjäder- och orravskjutningen var markant inriktad på tuppar: 2/3 av de fällda tjädrarna och ¾ av de fällda orrarna var hanar.

Flest orrar fälldes i Kajanaland

Nästan hela tjäderavskjutningen var koncentrerad till ett område som sträcker sig från mellersta Lappland till Norra Karelen. För orravskjutningen låg tyngdpunkten i Kajanaland med omgivande regioner, från mellersta Lappland till mellersta Finland. För järpen fördelade sig avskjutningen jämnare över landet medan ripjakten som väntat var nästan uteslutande koncentrerad till Övre Lappland.

I förhållande till de regionala tätheterna för skogshönsen – enligt sommarinventeringarna av vilttrianglar – hörde avskjutningen av orrar och tjädrar under hösten 2018 till de största i Kajanaland. Att döma av det insamlade materialet fanns det stora skillnader mellan regionerna (1-15 %) beträffande beskattningsgraden och osäkerheten som vidlåder den.

I nästa nummer av tidningen Jägaren ska vi berätta om hur jakten på skogshöns fördelade sig tidsmässigt under hösten 2018.