En flack dammvall står bättre emot erosion samtidigt som den erbjuder en bra matmiljö för simänder.

Från kittelbotten till inbjudande våtmark för änder

En blöt åker eller ett impediment kan med en smärre insats förvandlas till en plaskdamm för sjöfågelungar, vilket gynnar ändernas återhämtning. Genom projektet SOTKA-våtmarker skapar vi okomplicerade och fungerande våtmarker som intresserade i hela landet kan använda som modell.

Text Elina Sorvali, Lauri Laitila, Holtti Hakonen bilder Lauri Laitila, Jari Kostet, Jari Peltomäki

Publicerad14.5.2021

Den enas skrot är den andras pärlor. Ett blött och svårodlat åkerhörn, en torrlagd sjö, en dikeskorsning, en nedlagd torvtäkt eller ett oanvändbart impediment kan förvandlas till en liten våtmarksoas som gynnar både änder och många andra arter.

Det billigaste sättet att lägga ett impediment under vatten är att dämma utfallsdiket och vid behov även kanterna så inte vattnet smiter iväg till grannen. Den enklaste metoden att reglera vattennivån är med ett vanligt böjligt regnvattenrör. Höjden på rörändan innanför dammvallen bestämmer vattennivån och röret kan stödas med exempelvis en stängselstolpe. Lägg i några skruvar på olika höjd i stolpen att hänga upp röret på. Men alla gånger behöver vattennivån inte ens regleras. I igenvuxna vikar och havsstränder kan det räcka med en röjning av den förvildade växtligheten för att skapa lämpliga miljöer för sjöfågelungarna.

Efter anläggandet kräver en våtmark slåtter eller betesgång för att inte växa igen. Dessutom behövs det effektiv jakt på de små rovdjuren eftersom de skadliga främmande arterna mink och mårdhund utgör ett allvarligt hot mot sjöfåglarna och deras ungar. Information och tips om jakt på de främmande rovdjuren hittar du på den nya webbplatsen www.vieraspeto.fi/sv/.

Tack vare de branta sluttningarna och terrängens former är Jyrkännotko idealisk som en våtmark med en kostnadseffektiv dammvall.

Variationer i vattennivån skapar rikligt med föda

Sjöfåglarnas ungar behöver våtmarker eftersom det är där som deras viktigaste föda finns; de små ryggradslösa djuren. Vi skapar livsmiljöer för den här andfödan genom att efterlikna den naturliga svämdynamiken i säsongvåtmarker. Dessutom erbjuder våtmarken på våren en rastplats för flyttande fåglar. I bästa fall effektiverar den vattenskyddet genom att hejda svämvatten och hindra näringsämnen från att sköljas vidare.

I modellen regleras vattennivån aktivt på det sättet att nivån får vara högre på senvåren så att ungarna kan plaska omkring i våtmarken. Längre fram på sommaren sänker vi vattennivån så att en del av området torrläggs och vegetationen kan förnya sig. Det här bevarar våtmarkens botten livskraftig och kryllande av vattenlevande ryggradslösa djur under kommande svämningar. Dessutom går det att låta djur beta på platsen, vilket är fallet i våtmarken i Jyrkännotko som presenteras här invid. På vintern håller vi vattennivån låg i våtmarken så att den på våren kan fyllas naturligt med smältvatten. En välskött våtmark utgör en pålitlig producent av naturlig föda för fåglarna. Därför är det i SOTKA-våtmarkerna inte tillåtet att utfodra med spannmål före andjakten.

En våtmark i varje by

Genom projektet SOTKA-våtmarker som drivs av Finlands viltcentral tar vi fram verksamhetsmodeller för hur man skapar effektiva livsmiljöer för fågelkullarna. Tyngdpunkten hos projektet ligger på stora och effektiva objekt, men parallellt med dem realiserar vi också enklare och mindre, men kostnadseffektiva modellobjekt, som Jyrkännotko i Karislojo.

De här objekten kan fungera som modeller i hela landet beträffande markarbetena, planeringen och samarbetet. Vi redovisar kostnadsstrukturen och arbetsmomenten så att varje jaktförening eller annan förening, sammanslutning eller markägare förstår att en iståndsättning är genomförbar utan orimliga kostnader eller arbetsinsatser.

Ingen brist på intresse

Det har gått att ordna den egenfinansiering som krävs för själva anläggningsarbetet på de utvalda objekten. Dessutom har massor av jobb gjorts på talko. Projektet, som finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet, står för arbetsledningen och planeringen, som görs av projektets planerare och företag i branschen. Utan ortsbornas intresse vore det dock omöjligt att realisera våtmarkerna. Projektet samarbetar intimt med NTM-centralerna och planeringen görs med hänsyn till myndigheternas krav. På det viset försäkrar vi oss om att våtmarkerna uppfyller alla krav utan att orsaka olägenheter för markanvändningen i trakten eller för hotade arter i floran eller faunan.

SOTKA-våtmarkerna har pågått i ett år och under den tiden har vi iståndsatt eller anlagt tio våtmarker på olika håll i landet. Nästan femtio objekt har utvalts till planering. Iståndsättningarna fortsätter i sommar. Vi har fått in ungefär 200 presentationer av objekt och det går fortsättningsvis att anmäla nya. För en del av de utvalda objekten gör vi en komplett plan med vilken markägaren eller en förening kan realisera våtmarken med finansiering från annat håll.

Läs mera på : www.kosteikko.fi/sv/

Jyrkännotko – en våt dröm

SOTKA-projektet tog sitt första spadtag i augusti i somras, i Jyrkännotko i Karislojo. Våtmarken är på cirka 1,5 hektar och realiserades som en säsongvåtmark. Tack vare den gynnsamma formen på terrängen passade platsen för en våtmark med dammvall. De sluttande fälten kring sänkan med betande kor bildar en naturlig kittel.

Värdelös sänka blev värdefull

Anläggandet av våtmarken inleddes i fjol våras när den naturvårdsintresserade markägaren Matti Erola skickade in en presentation av platsen till projektet. Familjen Erola ville förvandla den värdelösa sänkan till någonting nyttigt. Planeringen inleddes efter terrängbesiktningen. I slutet av juli var det klappat och klart; samtliga utlåtanden och tillstånd för våtmarken var ordnade.

Markägaren och hans son Matias Erola gjorde ett stort jobb på talko innan grävarbetena började. Det täta slyet i sänkan skulle röjas innan grävmaskinen kunde sätta skopan i marken.

Dammvall hejdar vattnet redan i vår

Markarbetena tog tre dagar. I söder gränsar våtmarken till en sandväg. Mellan den och våtmarken anlades en flack 80 meter lång dammvall som såddes med en fröblandning. Jordmassorna grävdes huvudsakligen upp från våtmarkens sida. Regleringsmekanismen för vattennivån konstruerades av ett vändbart trumrör i 90 grader vinkel. Vattennivån regleras genom att man ändrar på rörets lutning.

För att vattnet inte ska kunna strömma över vallen installerades ett trumrör genom den och en aning högre än den normala vattennivån. Dessutom grävde markägarna ett nytt dike från ett dike på den nordöstra sidan för att våtmarken inte ska torka ut under torra perioder. Tillrinningsområdet blev på det sättet nästan dubbelt så stort; ungefär 18 hektar.

I vår höjs vattennivån stegvis för att aktivera området på allvar så att det kan erbjuda skydd och föda, och vara en värdefull rastplats för flyttande sjöfåglar före häckningen.

Med ett böjbart regnvattenrör går det att dämma exempelvis ett åkerdike och skapa en liten våtmark.

Kostnaderna:

Planering och arbetsledning 1 800 €

Material och tillbehör 1  200 €

Markarbeten 4 800 €

Sammanlagt 7 800 €

Mera om samma ämne

Ungdomsredaktionen

Minkjakt med slagjärn

13.5.2021
Finlands viltcentral 10 år

Viltinformation och förvaltningsplaner

11.5.2021
Tunnhamn – del 2

Rovdjurselimineringen börjar

10.5.2021