Vid inventeringen använder vi en fyrsitsig Robinson R44 (bilden) och tvåsitsiga R22 helikoptrar. Petri Timonen och Antti Paasivaara pausar utanför Naturresursinstitutets station i Paltamo.

Flygräkningen av älgar – en nordlig specialitet

Naturresursinstitutet (Luke) har sedan 2014 räknat älgarna mitt i vintern med helikopter. Flygräkningarna utgör ett särskilt stöd för uppskattningen av älgstammen i områdena som avses i 8 § i jaktlagen.

Text Antti Paasivaara, Jyrki Pusenius, Leena Ruha och Petri Timonen Bilder Antti Paasivaara och Petri Timonen

Publicerad2.5.2022

I vårt land bygger uppskattningen av älgstammen på den bayesiska populationsmodellen. Den använder flera källor, främst Oma riista och statistiken för viltolyckor. Men i norra Finlands vidsträckta och obebyggda samlicensområden kan informationen om älgstammen vara bristfällig. Älgjaktlagen i norr använder ofta markerna på ett sätt som avviker från landets södra delar, där ett jaktlag i regel förvaltar och jagar i egna områden.

En utbredd metod

Vid flyginventeringarna använder Luke linjetaxering och avståndsmetoden (distance sampling). Ute i världen används den flitigt vid uppskattningar av olika djurpopulationer.

Med avståndsmetoden mäter vi varje älgflocks avstånd till taxeringslinjen. Genom fördelningen av avstånden går det därefter att beräkna förändringarna i flockarnas observerbarhet. Observerbarheten avgör inventeringsstråket, det vill säka arean som inventeras. Denna avgörs flexibelt enligt varje enskilt inventeringsområde och rådande förhållanden. För att inventeringen ska avkasta ett representativt värde måste den omfatta cirka 25 procent av inventeringsområdet.

Vid institutets flyginventeringar lägger vi linjer med två kilometers mellanrum över de utvalda älghushållningsområdena; på det viset uppnår vi mer än väl ovannämnda mål.

Dessutom lägger vi inventeringslinjerna så, att de löper mot samtliga stora gradienter i landskapet, som åar, vägar, stränder och höjdkurvor. Det ökar noggrannheten i uppskattningarna. Dessutom producerar inventeringen ett omfattande material för älgforskningen.

Två eller tre älghushållningsområden per år

Hittills har vi räknat så gott som alla älghushållningsområden som sorterar under jaktlagens 8 § en eller två gånger. I vissa fall har vi också använt metoden utanför ”åttan”.

I år har vi räknat älghushållningsområdena 1 och 2 i Kust-Österbotten-Österbotten och älghushållningsområdet Lappland 2 som ligger i Enare kommun. Besluten om vilka områden som vi räknar nästa år fattar vi under hösten.

Kartan visar var älgflockarna håller till på vintern i älghushållningsområdena som räknades åren 2014 till 2022. Kartan visar enbart observationerna från en räkning i varje område.

 


Ytterligare information om flyginventeringar av älg

• Forskare Antti Paasivaara, antti.paasivaara@luke.fi

• Specialforskare Jyrki Pusenius, jyrki.pusenius@luke.fi

Jaktlagens 8 §

Var och en som har sin hemkommun i en kommun som hör till landskapet Lappland eller landskapet Kajanaland eller i Kuusamo, Pudasjärvi eller Taivalkoski kommun, har rätt att i sin hemkommun jaga på områden som tillhör staten.