Medborgarinitiativen – en ny arena för jaktpolitiken

Möjligheten att lägga fram ett medborgarinitiativ har fått många medborgare som bekymrar sig för jaktrelaterade frågor att gripa webbläsaren. Inalles har riksdagen under åren 2012 till 2021 behandlat 58 initiativ, av vilka hela tre handlar om jakt (KAA 3/2020 vp, KAA 4/2020 vp, KAA 9/2021 vp). Det senaste initiativet för ett förbud mot jakt med slagjärn har ännu inte räknats in.

Det är fint att viltet och naturen intresserar många fler än enbart jägarna. På lång sikt skulle ju likgiltighet vara mycket mer förödande.

Riksdagens behandling av medborgarinitiativen är offentliga och synligare än behandlingen av regeringens lagförslag. Jaktens ekologiska hållbarhet, etiken och ansvarsfullheten, liksom även den sociala hållbarheten ifrågasätts. Förbättringarna på den här kanten kräver mycket riktigt ett oavbrutet arbete.

Berättelsen i initiativen vädjar till känslorna, men lämnar ofta bort komplicerande fakta som skulle undergräva trovärdigheten – för att inte tala om samspelet mellan djuren och ekosystemen. Ju svartvitare bild av problemet som initiativtagarna lyckas måla, desto snabbare fylls deras verklighetsbubbla och interna kampanjer i de sociala medierna av folk som undertecknar.

Vid beredningen av lagar utreds däremot ärendet ur olika vinklar. Där ingår även de internationella skyldigheter som vi måste följa. Det inhämtas utlåtanden om förslagen från olika myndigheter och organisationer. Kärnan i viltförvaltningens arbete handlar mycket riktigt om att jämka ihop olika förväntningar.

Vid behandlingen av medborgarinitiativ verkar riksdagsledamoterna efter tjänstemännens faktagranskning ofta landa i den otacksamma uppgiften att fatta beslut i frågor som i verkligheten är mycket mer komplicerade än de framställs i initiativen. Lyckligtvis brukar bubblorna förr eller senare spricka!