Jakten är så mycket mer än en hobby

Hela min familj jagar. Pappa började jaga redan som liten och genom honom började mamma, som aldrig hade jagat förut, också jaga. Sedan gick jagandet vidare till mig. Men jakten är inte ”bara” en hobby för mig utan snarare en livsstil. Ändå får jakten folk att undra och till och med rynka på näsan.   

Det finns gott om fördomsfulla föreställningar. ”Tycker du inte alls synd om dom där oskyldiga djuren som du dödar”, är en vanlig kommentar som jag ibland får höra.

Jag är en oerhört djurkär person, men ändå jagar jag mycket hellre än köper köttet i butiken. Jakten är ett etiskt och naturenligt alternativ. Viltet har levt ett gott och arttypiskt liv.

Jakten är fortsättningsvis ett rätt sällsynt intresse bland ungdomar. Året 2022 fanns det ungefär 10 400 jägare som var yngre än 18 år, vilket utgör en procent av alla ungdomar under 18 här i landet. Jag inser förstås varför jakten inte är någon folksport. Först måste man skriva jägarexamen för att få jaktkort. Därefter ska man köpa gevär och patroner, vilket inte blir billigt. Och slutligen ska man lära sig skjuta. Dessutom borde man ha tillgång till någon erfaren jägare. Den som helst jagar ensam behöver ett vapentillstånd, som inte beviljas förrän man har fyllt 15.

Men när jagandet väl kommer igång så är det verkligen intressant! Jakten är ju så mycket mer än att döda djur. Jakten är att röra sig i naturen, att uppleva vackra landskap och fina stunder, att observera och upptäcka, att vara tillsammans med familj och vänner, och mycket mer. Jakten lär en att uppskatta djuren och naturen. Jakten är ett alldeles speciellt intresse och ett självförsörjande sätt att skaffa mat på bordet.