Ungdomsredaktionen

Skärgårdsjakt

Skärgården har många särdrag. Somliga av dem underlättar jakten medan andra innebär utmaningar för jägaren och jakthunden.

Text och bilder Elisabeth Mattsson

Publicerad7.5.2021

De små holmarna, där skillnaderna i viltfaunan kan vara stora, gör jakten intressantare. På en ö kan det finnas gott om hjort och rådjur medan en annan kan vara rik på enesnår och harar.

På små öar är det enklare att jaga med hund. Den har ett begränsat område att röra sig på – om den inte får för sig att simma – och inkallningen är lättare.

Öarna ser olika ut, vilket skapar utmärkta möjligheter till jakt på sjöfågel. Uddar och grupper av öar fungerar som vågbrytare och skapar ställen med lä för vinden. Fåglar söker sig till sådana platser för att vila och leta efter föda, vilket underlättar jakten.

På vädrets villkor

I skärgården är markområdena små och mark-ägarna många, vilket gör jakten knepigare. Den som jagar i stora marker i privat ägo med en enda ägare behöver bara tillstånd av en eller två markägare. I skärgården har mark-ägarna många små områden på olika håll, så det kan behövas fem till tio tillstånd innan det är mödan värt att börja jaga med hund.

Det ombytliga vädret utgör även det en försvårande faktor. I synnerhet i den yttre skärgården kan vädret växla hastigt, så det gäller att åka innan sjögången förvärras eller dimman tätnar. Det är viktigt att kolla väderprognosen före jakten, i synnerhet för den som tänker sig längre ut i skärgården.

Öarna är små, vilket försvårar överlevnaden för viltet. Om det finns för mycket av någon djurart på ett litet område så löper djuren risk för sjukdomar och brist på föda. Sjukdomar som harpest kan smitta en hel population.

Skärgården är speciell

De ovannämnda särdragen är självfallet ingen fullständig lista på de särdrag och utmaningar som möter jägarna i skärgården. Varje skärgård är en personlighet. Inom en och samma skärgårdsby kan det finnas stora skillnader i jaktens karaktär. Somliga öar är större än genomsnittet medan andra är mindre, men allihop har sin egen naturliga balans, från de små ärlorna till de stora älgarna.