I en foderautomat som doserar fodret finns det bara en begränsad mängd foder, men den lockar trots det hjortar väldigt väl.

Locka hjortdjuren med delikatesser
– stödutfodra med måtta

Medan vitsvanshjortarna och rådjuren blir allt fler i synnerhet i landets sydvästra delar debatterar vi om det faktiskt är nödvändigt att utfodra hjortdjuren. Stödutfodring finns det knappast behov av i den här landsdelen, vilket betyder att vi borde övergå från massiv utfodring till att locka med utfodringen.

text Antti Rinne bilder Antti Rinne, Jyri Rinne

Publicerad9.9.2020

Utfodringen av vilt kan förenklat delas in i lockutfodring och stödutfodring av viltvårdande skäl. Syftet med lockutfodringen är att höja effekten i jakten genom att locka djuren till lämpliga platser där de kan fällas, samtidigt som vi håller dem borta från ställen där de orsakar skador. Lockutfodringen är allmänt accepterad bland intressegrupperna

I trakter med gles hjort- och rådjusstam är det fortsättningsvis befogat med viltvårdande stödutfodring, men något sådan behov finns knappast i sydvästra Finland där stammarna är täta.

Stor hjortavskjutning kräver lockutfodring

Vaktjaktspassen ligger i regel i närheten av en utfodringsplats. När djuren kommer för att äta kan jägaren välja ut en lämplig individ att fälla. Djuren är lugna medan de äter, vilket gör det möjigt att rikta det fällande skottet väl. Det är alltså nödvändigt med utfodring för att förvaltningen av hjortstammen ska vara effektiv.

Lock- och stödutfodringen skiljer sig åt beträffande mängden foder som erbjuds och tidpunkterna. Vid stödutfodring finns det generöst med foder under hela hösten och vintern medan lockutfodringen handlar om klart mindre mängder och kortare tid.

Foder bjuds, men begränsat

Hur ska jägaren då organisera lockutfodringen om han inte alltid ids kånka dit ett ämbar med säd före vaktjakten? Ute kring världen finns det högvis med olika foderautomater som har stora behållare för fodret för att minimera besväret. Här är dock problemet det, att fodret rinner ner i tråget efter hand som det går åt. Om exempelvis 50 hjortar besöker utfodringen dygnet runt så blir åtgången enorm.

Automaten borde alltså bara ge en viss mängd foder oavsett antalet matgäster.

En foderautomat som doserar

En praktisk lösning består av olika automatiska spridarenheter som med en timer doserar fodret i önskade mängder. Spridarenheterna kostar mellan 50 och 80 euro och inkluderar ofta en timer. Det finns på marknaden automater med spridare som kan styras med en app i mobilen.

Priset på sådana här apparater överskrider tusenlappen.

Börja med att ställa in spridarens tid och effekt på minimum så det inte kommer för mycket foder i tråget och täpper till apparaten. Öka sedan på givorna efter hand som djuren under höstens lopp börjar söka sig till platsen. Bjud dock inte på för mycket foder! Bara så pass mycket att djuren lär sig att besöka automaten regelbundet. En utfodringsplats i södra Tavastland får besök av fyra till tio hjortar per dygn och de får två till fyra kilo foder per dygn.

Tajmern kan ställas så, att foder matas ut en stund efter klockslaget då jägaren tänker gå till sitt pass. Öka utfodringen vid behov om snön ligger djup på senvintern och skaren är hård på vårvintern.

Utöver automaten kan utfodringen kompletteras med en lagom mängd rotfrukter eller hö. Vid sträng kyla kan fodret med fördel kompletteras med AIV-foder som djurens matsmältning inte har några problem med att smälta.

Du kan göra foderautomaten av en 200 liters plasttunna. Principen är den samma som för en automat av faner eller bräder: behållaren ovanpå, tråget under och spridaren där emellan.

Några exempel på konstruktioner

Runt spridarenheten kan du bygga väggar av exempelvis faner eller en stor plasttunna. Placera

foderbehållaren ovanpå och tråget under.

När timern aktiverar spridaren på det önskade klockslaget flyger sädeskornen mot väggarna och faller ner i tråget. Gör behållaren tillräckligt stor så du slipper fylla på den jämt och ständigt.

Med tanke på vildsvinen är det bäst att göra tråget tillräckligt högt så att svinen inte når att äta.

Anslut ett 6 V eller 12 V batteri till spridaren. Somliga modeller har solceller som förlänger batteriets laddningstid.

En elektriskt styrd foderautomat

  • Stommen av impregnerat virke 48×98 mm samt 44×44 mm, tråget 25×95 mm
  • Väggarna, silon och trågets botten av 9 mm slät filmfaner
  • Taket av målad plåt
  • Silon rymmer cirka 270 liter eller cirka 160 kg havre
  • Spridarenheten har digital timer och solceller
  • Ett 12 V bilbatteri

Mera om samma ämne