Numera sköter vi älgstammen med älghushållningsområden, som det finns 59 stycken av här i landet. Det är det regionala viltrådet (RVR) som fastställer målsättningarna för älgens och de övriga hjortdjurens täthet och för stammens struktur. Målen fastställs för varje älghushållningsområde och jakten är metoden för att nå dem.

Den grundläggande principen är den, att jv-föreningarna inom varje älghushållningsområde först och tillsammans planerar ramen för beskattningen inom hela äh-området. Därefter gör varje jv-förening en beskattningsplan för sitt eget område.

Planering med omfattande bakgrundsdata

Jv-föreningarna inleder förberedelserna för beskattningsplaneringen genom att sätta sig in i dagsläget för hjortdjuren. När föregående älgsäsong är avslutad får jv-föreningarna siffror på avskjutningen. Naturresursinstitutet tar fram siffrorna på stammen, beskattningsrekommendationerna för äh-områdena och en uppskattning av älgstammen för varje jv-förening. Siffrorna är klara senast i mitten av mars. Samtidigt publicerar institutet också sin uppskattning av vitsvansstammen.

För äh-områdenas planeringsmöten sammanställer Finlands viltcentral information om viltolyckorna med hjortdjur, skadorna på jord- och skogsbruket, hur väl målen har blivit uppfyllda under tidigare jaktår, och de regionala intressegruppernas åsikter.

Dessutom händer det ibland att jv-föreningarna får tillgång till resultaten från flyg- eller terränginventeringar.

En kalkylator har blivit utvecklad för jv-föreningarna som hjälper dem med beskattningsplanen. Den finns på luonnonvaratieto.luke.fi > svenska och är fritt tillgänglig. När man matar in området i kalkylatorn så får man fram Naturresursinstitutets information om älgstammen där.

Stram tidtabell

Planeringens olika moment ska klaras av inom ungefär en månad. Planeringen inleds när stamuppskattningarna är publicerade.

Jaktvårdsföreningarna träffar de regionala intressegrupperna, bland dem lantbruksproducentföreningar och skogsvårdsföreningar, och eventuellt också andra organisationer med anknytning till regleringen av hjortdjuren. Tillvägagångssättet kan variera bara intressegrupperna ges möjlighet att föra fram sina synpunkter.

Jv-föreningarna inom äh-området samlas för ett planeringsmöte där man gör en beräkning för älgbeskattningen och preliminära kalkyler för jaktvårdsföreningarna.

Syftet med de här beskattningsberäkningarna är att dimensionera avskjutningen under följande jaktsäsong så att jakten når målen. Om så skulle krävas så går det att dela in ett äh-område i mindre delar, om det finns stora skillnader beträffande älgstammens struktur, den övriga älginformationen och mängden skador och olyckor. De här delarna kallas delområden med effektiverad beskattning. Samtidigt kan mötesdeltagarna diskutera om beskattningsbehovet för de övriga licensbelagda hjortdjuren. För somliga jaktvårdsföreningar blir det flera möten om de hör till fler älghushållningsområden än ett enda.

När mötena är avklarade håller jv-föreningen en palaver med dem som ansöker om jaktlicens för hjortdjur inom föreningens område. Där presenteras de preliminära beskattningsplanerna och jaktföreningarna framför sin syn på saken.

Jaktvårdsföreningen gör de slutliga beskattningsberäkningarna som föreningens styrelse därefter klubbar av senast den 15 april, i enlighet med jaktförordningen.

Beskattningsplanerna läggs därefter in i tjänsten Oma riista.

Licensansökarna ansöker självständigt

Jaktvårdsföreningen tar inte ställning till hur många licenser ansökarna ansöker om eller hur licenserna fördelas inom en samlicens. Om det här bestämmer de som ansöker själva.

Licensansökarna gör ändå klokt i att studera beskattningsplanerna och den övriga tillgängliga informationen när de grunnar på antalet licenser. Vi rekommenderar därför ansökarna att först studera beskattningsplanerna och det övriga materialet, och lämna in sin licensansökan senare i april. Det är Finlands viltcentral som fattar det slutliga beslutet om beskattningens volym och antalet jaktlicenser.