Höj träffsäkerheten
- Brotscha övergångskonan
Varje jägare har noterat att med vissa patroner och vissa hagelgevär är utsikterna till byte större. Beträffande fabrikspatronerna så hittar man de lämpligaste genom att prova sig fram, men finns det någonting man kan göra med geväret? Javisst!
Enligt CIP-standarden är den maximala vinkeln för övergångskonan, alltså den koniska övergången från patronläget till loppet, 10º 30’. Det här innebär att haglen måste tränga ihop sig från patronlägets (kaliber 12) diameter på drygt 20 millimeter till pipans borrning på 18,2 till 18,9 millimeter på en sträcka av ungefär en centimeter. Följden blir att haglen deformeras.
I regel för brant
Övergångskonan får ofta en vinkel på nästan tio grader enbart för att det går snabbare vid tillverkningen än en flackare vinkel.
En brant övergångskona höjer trycket och försvagar patronens träffsäkerhet. Ju längre patronläge desto större blir problemet. Det här är någonting som säkerligen alla hagelgevärstillverkare känner till, men ändringarna görs huvudsakligen på dyrare banvapen. Självfallet finns det också tillverkare med flackare övergångskona i samtliga hagelgevär.
Utöver den branta övergångskonan ligger patronläget överraskande ofta ur linje med pipan, vilket förvärrar problemen med träffsäkerheten.
Fördelarna med en flackare övergång
Att brotscha övergångskonan flackare är det enda sättet att åstadkomma en klar förbättring av träffsäkerheten hos ett hagelgeväret. Det går inte att rätta till problem med övergången eller patronläget med utbytbara choker eller någon annan extra utrustning.
Till och med ett patronläge som ligger aningen ur linje kan rättas till, åtminstone delvis, genom brotschning. Även kromade patronlägen kan brotschas med en brotsch av hårdmetall. Då ska övergångskonan poleras särskilt omsorgsfullt och den kräver naturligtvis mera putsning än en kromad yta.
Med en flack övergång blir träffbilden jämnare eftersom hagelsvärmen blir kortare och ströhaglen färre. Det här innebär dessutom att patronens inträngning ökar och att geväret inte längre är lika ”krångligt” med olika patroner. Även för slugpatroner blir träffsäkerheten ofta klart bättre.
I regel bättre
Jag har brotschat övergångskonan flackare på ett otal hagelgevär och flera av gevären har jag dessutom provskjutit före och efter för att kolla sådant som inträngning och träffbild.
Även om antalet skott oftast är litet så har förbättringarna varit avsevärda och alltid gått i samma riktning.
Som minst har förbättringarna legat i storleksklassen 5 procent, men ofta har jag nått en förbättring på hela 30 procent av träffbilden och inträngningen. Även träffbildens luckighet har minskat för varje gevär och patron.
För den här artikeln brotschade jag den extremt branta övergångskonan på en gammal japansk Nikko Singer (12/70) från cirka 10 mm till 60 mm. Även på det här exemplaret låg patronläget aningen ur linje med piplinjen, men det gick att avhjälpa med en lätt extra slipning.
Provskjutningen gjordes på 35 meters håll på en Wannsee-tavla med en inre diameter på 37,5 cm och en yttre på 75 cm. Den inre cirkeln är delad i fyra delar medan den yttre är delad i 12 delar. På träffbilderna räknade jag den totala träffprocenten och antalet 10 cm stora luckor.
Täthetstalet 1 betyder att haglen är jämnt fördelade över hela cirkeln. Ett tal över ett betyder fler träffar i mitten av tavlan.
Inträngningen mättes i en våt telefonkatalog med en 5 cm Finnfoam-isoleringsskiva framför. Med en flack övergång är det en större del av hagelsvärmen som har en djupare inträngning, det vill säga att hagelsvärmen som helhet tränger djupare in. Samtidigt krympte skillnaden mellan den sämsta och den bästa inträngningen.
