Gott uppförande till heders på jakten i norr

Jaktarrangemangen i norra Finland är internationellt sett någonting speciellt. Jaktlagens 8 § ger kommuninvånarna i Lappland, Kajanaland och Koillismaa rätt att jaga på statsmark i sin hemkommun. Dessutom säljer Forststyrelsen jakttillstånd till samma områden. På det här viset uppstår en helhet där en skara älgjägare, björnjägare och småviltsjägare samsas om samma jaktmarker. Det händer att flera älgjaktlag jagar i samma område. I de nordliga skogarna förekommer också annat friluftsfolk, som bärplockare och vandrare.

De vidsträckta gemensamma jaktmarkerna skapar fina möjligheter, men ökar samtidigt också riskerna för krockar. Konflikter går inte alltid att undvika, men var och en kan förebygga sådana med sitt eget uppträdande.

Trängsel och frustrationer

Du känner kanske igen hur det känns när man under den intensivaste tiden på säsongen försöker få plats. Utmed skogsbilvägarna står bilar parkerade och de bästa platserna är redan upptagna. Det känns frestande att liksom tvinga sig in någonstans. Här avgörs det om du blir ett troll som fördärvar någon annans jaktdag!

Det är viktigt att jägarna ger tillräckligt med utrymme för varandra, inte minst med tanke på säkerheten under jakten. Den som jagar med en vidsökande jakthund behöver särskilt mycket utrymme i terrängen.

Att avsiktligt inleda sin jakt allt för nära och försvåra jakten för grannen kan uppfylla jaktförordningens kriterier för att störa en laglig jakt. Som störning räknas också att fälla en älg för ett annat jaktlags hund, avsiktligt utan att först be om tillstånd.

Prata med varandra

I en enkät riktad till jaktledare för älgjakter i norra Finland noterades en sak som skiljde konfliktbenägna sällskap från sällskap med få eller inga konflikter. Den gemensamma nämnaren var aktiv kommunikation och kontakthållning med de övriga jaktlagen i trakten.

Det viktigaste för kontakthållningen med låg tröskel som gäller för samtliga jägare är att stanna och prata en stund när man träffar varandra i terrängen. Och, när man möter varandra på en skogsbilväg, att veva ner bilfönstret och fråga hur jaktdagen har varit. Var jobbar era hundar just nu? Vartåt tänker ni er sedan?

Om det är samma gäng som ofta råkar varandra så kan det vara förnuftigt att låta jaktledarna växla kontaktuppgifter med varandra. Det är också förnuftigt att skaffa sig kontaktuppgifterna för jaktledarna som jagar på privat mark. Då går det att meddela om en hund råkar följa en älg in på olovlig mark och måste hämtas.

Du hittar jaktledarnas kontaktuppgifter i Oma riista. Jaktledaren kan i sin egen Oma riista ordna så att jägarna i området ser hans telefonnummer.

Privata marker och trafik i terrängen

Statsmarker gränsar till privata marker och rån emellan dem måste respekteras. Det är klart och tydligt olagligt att jaga vid rån till privatmark med baktanken att hunden kan hämta ett fällt vilt från den olovliga sidan. Om det på en jakt händer att en jägare måste gå ett kort stycke på privat mark ska geväret vara oladdat i sitt fodral och hunden kopplad.

På jakt är det också viktigt att respektera privata vägar och hemfriden. Beträffande motorfordon ska jägaren följa lagar och förordningar, och när han eller hon parkerar tänka på att inte hindra den övriga trafiken.

Med renar i landskapet

Tidigt på hösten, när renarna börjar bilda hjordar, ska jägare undvika trakter med mycket ren. När renarbeten pågår ska jägarna se till att jakten inte stör renarna när de samlas ihop och att hunden inte smiter in i någon inhägnad med renar. Före jakten ska jägarna kontrollera om det pågår renarbeten i området – se webbplatsen porotyot.fi eller kontakta renbeteslagets renvärd.

Satsa på att hunden faktiskt lyder dig och är renren (!), det vill säga inte börjar jaga renar. Det är också klokt att skaffa en ansvarsförsäkring för hunden, som en gardering. Om olyckan ändå skulle vara framme; kontakta renvärden.

Beträffande jakten i renskötselområdet rekommenderas att jägaren bara släpper en hund i taget. Varje jagande hund ska ha en förare som omedelbart kan ingripa i hundens arbete.

Som man ropar (i skogen) får man svar

Med ett gott uppförande och respekt för andra skapar vi det bästa utgångsläget för en avslappnad och säker jakthöst. Om du själv uppför dig väl blir du sannolikt också väl bemött av andra. Och om någon beter sig illa – är du den som häller bensin på lågorna eller den som släcker brasan? De vidsträckta ödemarkerna i norr bjuder på utrymme och upplevelser för många. Om det ändå plötsligt skulle kännas trångt så krävs det flexibilitet, kommunikation och en glimt i ögat.