Flåknivar för jägare
Mikko Peltola har jobbat som styckare i 22 år. På jobbet styckar han nötkött varje dag och på fritiden vilt eftersom han också är jägare. Här delar Peltola med sig av sitt yrkeskunnande om hur en flåkniv ska vara beskaffad och ger några tips om flåning.
För en yrkesman är kvaliteten på stålet den viktigaste egenskapen hos en flåkniv. Bladet ska bibehålla skärpan men ändå gå att vässa. Dessutom ska skaftet vara väl format med en halkfri yta.
– Det är också oerhört viktigt att kniven ska vara lätt att rengöra. Alla slags urgröpningar och mönster samlar smuts och försvårar tvätten. Ju enklare desto bättre, understryker Peltola.
Långt eller kort knivblad?
Peltola föredrar ett kort blad med bred spets. Nuförtiden är det vanligt att flåknivar har ett rund och bred spets, vilket minskar risken för att sticka hål på skinn och muskelhinnor.
– Med ett välutformat och rejält skaft och ett kort blad går det enklare att skära exakt. Ett långt blad gör det bara svårare att jobba noggrannt, berättar Peltola.
Hur vässer du en flåkniv?
Bara man inte låter kniven bli slö så uppstår det sällan något behov av en större vässningsoperation.
– Jag använder aktivt en ErgoSteel knivslip som man drar kniven igenom och vässer kniven fortlöpande på den med några minuters mellanrum. Då hålls kniven vass. Allt emellanåt använder jag en filtslip eller en slipsten, men det behovet blir minimalt om jag fortlöpande håller efter metallflikarna som bildas på eggen, berättar Peltola.
Måste en flåkniv vara otroligt vass?
I princip ska en kniv alltid vara vass. Håll dessutom i minnet att på exempelvis en hjortkalv kan huden vara väldigt tunn.
– Jag använder kniven rätt lite när jag flår, främst för att lägga snitten och avsluta nere på benen, och när jag flår bröstet och halsen. Ibland behövs det lite hjälp med kniven vid stekarna baktill. Skinnet lossar man ju främst genom att dra medan kniven bara behövs emellanåt för att få loss det.
Vad får man för pengarna?
Prisspannet för flåknivar är brett och börjar under 15 euro. Kniven som Peltola använder, en EKA swingblade med knivblad och buköppnare i ett, ligger halvvägs upp i spannet, men ger i stället användaren en dubbel funktion. Högre upp i prisspannet finner vi en annan kvalitet på stålet och skaftet, vilket bland annat ger bladet andra vässningsegenskaper och hårdhet.
– I händerna på en yrkesman slits kniven sakta men säkert, vilket betyder att anskaffningspriset får en mera framträdande roll än det har för en genomsnittsjägare. Knivarna som proffsen använder ligger alltså inte alltid i den dyraste ändan, påpekar Peltola.
Sammanfattningsvis
A och O är att kniven ska vara lätt att hålla vass, hantera och rengöra. Men i stället för att stirra sig blind på knivens egenskaper ska man studera sitt eget sätt att flå och satsa på att bli bättre. Med en bra rutin faller onödiga rörelser och överflödiga moment bort.
Mikko Peltolas tips för dig som flår
- Snitta alltid från insidan och utåt, inte från hårsidan inåt. Pälsen gör hastigt kniven slö och de avskurna hårstråna finns överallt.
- Handen som håller i pälsen ska inte röra handen som håller kniven. Ena handen håller skinnet och den andra kniven. Handen som rör vid pälsen får inte röra vid köttet. På det viset undviker du dålig smak och orenheter i köttet.
- Flå alltid uppifrån och ned. Då hänger det flådda skinnet nedåt och bort från det blottade köttet.
- Ibland är det bäst att byta till en ren kniv. Under brunsten luktar bakbenen på en hjorthane kraftigt av urin. Då är det förnuftigt att skära bort det stinkande skinnet på bakbenen och byta till en ren kniv. På det viset undviker man att urinsmaken och lukten fastnar på köttet.
