Ingen orsak att skrota gamla vapen pga blyhagelförbud. Stålhaglet levererar även i gamla pipor.

Blyhagelförbudet blir verklighet, vad gör jag nu?

Blyhagelförbudets vara eller inte vara har pågått i vad som känns en evighet, ingen har väl riktigt tagit det fullt på allvar men tanken har legat och gnagt i bakhuvudet på mången jägare, vad gör jag med min gamla bössa om jag inte kan skjuta bly? Går bössan sönder eller är det rent av farligt att skjuta stål i en gammal bössa?

text och bilder Kristian Johansson

Publicerad19.11.2020

Sjöfågeljakt har ju redan länge varit förbjudet med blypatroner men trots det hör jag fortsatt frågeställningar och felaktigheter, förhoppningsvis reder vi ut en del av dessa.

Tar vi kaliber 12 som exempel är det relativt enkelt. Står det 12/89 på vapnet kan jag skjuta patronlängder som 89mm, 76mm, 70mm och 65mm utan nån fara. Man kan som de flesta vet skjuta kortare patronlängder men absolut inte längre än vad som står på vapnet. Nästa val blir hagelstorlek och märke enligt tycke och smak eller gammal och ohejdad vana.

Går vi istället till stålpatroner är det inte lika självklart då vi förutom patronlängd även behöver ta vapnets provstämplar i beaktande. Vi tar det från den enkla sidan.

En magnumpatron i 12/89 har samma maximala arbetstryck som en magnumpatron i 12/76 dvs 1050 bar.

En 12/70 å andra sidan har normalt sett ett maximalt arbetstryck på 740 bar.

Därtill finns även en del 12/70 vapen som är provade för magnumtryck, dessa är vad som brukar kallas semimagnum och vår finska valmet 412 borde väl vara det vanligaste exemplet på en sådan bössa.

På 90-talet blev den franska liljan ett begrepp då stålhagelgodkända vapen kom på marknaden och sen dess är det väldigt få vapen man inte kan skjuta stål i. För att bli stålhagelgodkänd måste en pipa provtryckas för 1320 bar vilket ju om vi tittar ovanför är lite mer än magnum (och semimagnum) har. Därtill får inte pipans strypning överstiga 0,5mm om man använder hagel grövre än 4mm. Detta motsvarar ungefär halv trångborrning.

CIP-standarden för stålprov för 12/70 och 12/76 är i princip samma, det som skiljer är gränsen för nåt som kallas Ns-värde. Det har att göra med gränsvärden för hastighet jämte hagelstorlek men för gemene jägaren som köper sina patroner är inte detta ett bekymmer då köpepatronerna ligger under gränsvärdena.

Om vi då generaliserar lite kommer vi fram till att alla vapen med magnumprov, 12/89 såväl som 12/76 och semimagnums i 12/70 per definition är stålhagelgodkända så länge trångborrningen är MAX halv. Detta även om de har franska liljan stämplad på sig eller inte och oavsett tillverkningsår. Det är provstämpeln och trångborrningen som spelar roll.

Ha koll på din bössa! Olika länder har olika provstämplar men alla stämplar berättar nåt viktigt.

Morfars bössa

Så långt allt väl men nu skulle detta handla om lite äldre vapen, risken som finns om och när ett blyhagelförbud blir verklighet är att folk gör sig av med sina vad de tror är värdelösa vapen och då marknaden svämmar över av gamla bössor blir det skrotdöden för en majoritet. För en med intresse i gamla vapen är detta en mardröm.

Räddningen här kan vara om man inte är beredd att betala för bismuthhagel t.ex att söka i andra änden av stålhageltillgången, de såkallade standard stålpatronerna. Dessa har ett maximalt arbetstryck på 740 bar, alltså samma som en vanlig blypatron i 12/70. CIP som bestämmer standarden har bestämt att en standard stålpatron får ha max 4 mm hagelstorlek och laddas till max 32 gram.

I länder där lerduvepatroner med bly är förbjudna som t.ex Sverige och Danmark skjuts det med stålpatroner i alla bössor. Låg laddvikt och tryck gör att det är säkert att skjuta även med trängre trångborrningar men eftersom stål funkar lite annorlunda rekommenderas inte heller här trängre trångborrning än halv, oftast blir träffbilderna lidande.

Vi kan ta min gamla sauer & sohn som exempel då detta torde vara ett i Finland rätt så vanligt vapen, tillverkat i 2 världskrigets efterdyningar av östtyskt ”specialgewehr lauf-stahl”. Här finns informationen dold som på de flesta vapen, ta av förstocken och ta loss piporna för att granska provstämplarna. Här finns förutom den 3-siffriga koden 556 som eftersom detta är en tysk bössa betyder att den är tillverkad i maj 1956, även den livsviktiga Nitrostämpeln. Fanns det ingen Nitrostämpel skulle denna endast vara provad för svartkrut och allt vad heter stålhagel ska absolut glömmas. Nitro betyder röksvagt modernt krut som bildar högre tryck än svartkrut och är det absolut första kriteriet för att ens tänka på stålhagel.

Här syns övergångskonan som en skarp ring i pipan, utjämning av dessa rekommenderas för en jämnare hagelsvärm utan risk för höga tryck.

Här står även 12/70 men däremot avsaknad av 1340 bar-märkningen vilket säger mig att denna bössa är provtryckt till 930 bar och ska alltså matas med patroner med ett maximalt arbetstryck på 740 bar.

Ser vi då på lokalhandelns utbud av stålhagelpatroner finns det en del i 12/89, 12/76 och även i 12/70. Winchester drylok 35 g, 2 olika Gyttorp wetland i 28 g resp 32 g, Hull Steel game 32 g samt Fiocchi Steel shot 35 g.

Redan av att se på CIP-standarden kan vi utesluta Winchestern och Fiocchin då de laddas till 35 g, vidare efterforskning visar att de de facto är 1050 bar-patroner och ska därför endast skjutas i stålhagelgodkända pipor med max halv trångborrning.

Däremot ser det bättre ut för gyttorppatronerna, 32 gram och 4 mm hagel låg gränsen på och granskar jag tillverkarens hemsida hittar jag 740 bar som maximalt arbetstryck för 32-grammaren och lite lägre för 28 g så dessa stoppar jag glatt i bössan. Samma gäller för Hull-patronen.

Speciellt äldre vapen som tillverkades på rullstukningarnas tid har ofta branta övergångskonor vilket gör att trycket höjs. Dessa kan löna sig att föra till en vapensmed som kan jämna ut vinkeln lite. Med fördel öppnas även trångborrningen då stål dels chokar trängre än bly vilket betyder att du oftast får en trängre trångborrning med stål jämtemot samma laddning i bly, och dels för att det finns en risk att få en skottbula i pipan om det är riktigt trångt. Dessutom får man oftast en jämnare hagelbild med öppnare trångborrning tillsammans med stålpatroner.

Som alltid då det gäller vapen och patroner ska allt ske enligt omdöme och på egen risk och vid minsta tvivel ska en vapensmed kontaktas för råd.

Risk för förväxling. En passar i gamla bössor, en absolut inte.