Viltet som resurs – fördelningen av det ekonomiska värdet
Viltets ekonomiska värde, i synnerhet när det gäller klövdjur, är i det närmaste okänt inom finländsk jakt. För hjortdjursjaktens del handlar det om upplevelser och kött till ett sammanlagt värde av över 200 miljoner euro, och gällande den partiella intäktsföringen av värdet är vi i Finland i startstadiet.
Jyväskylä yrkeshögskola och Finlands viltcentral har med finansiering av jord- och skogsbruksministeriet startat ett tvåårigt projekt med målet att främja det ekonomiska välståndet av vilt. Projektet fokuserar på identifiering av viltets ekonomiska värde och modellering av principerna för fördelningen av värdet.
För kommersiell användning av vilt förutsätts nya verksamhetsmodeller i fråga om planeringen av såväl jakten som den kommersiella verksamheten, för att värdet ska kunna intäktsföras till alla parters fördel. En ökad transparens främjar uppbyggandet av samarbetet.
Utmaningar i anknytning till värdefördelningen
Intresset för kommersiell användning av vilt har ökat i synnerhet i takt med att bytesmängderna av vitsvanshjort har ökat. Allt fler markägare och jaktföreningar överväger möjligheterna till kommersiell användning av vilt.
I synnerhet frågor i anknytning värdefördelningen väcker livliga diskussioner. Det verkar inte finnas konkreta modeller för hur inkomsten från vilt ska fördelas mellan de olika aktörerna. Möjliggörandet av jakten är förknippad med olika kostnader bland de olika aktörerna. Kostnadernas belopp och andelar varierar naturligtvis såväl mellan regionerna som mellan olika viltarter.
Ur jaktföreningens perspektiv uppkommer kostnader av ordnandet av jakt, av viltvård samt av investeringar i och upprätthållande av infrastruktur. Kostnader för markägarna är till exempel skogs- och skördeskador som orsakas av den viltstam som jagas samt upprätthållandet av vägnätet. För företagsverksamheten uppkommer kostnader av kundanskaffning, försäkringar samt övriga arrangemang i anknytning till jaktevenemang.
En central faktor för ökad transparens och förståelse är allokering av kostnaderna i anknytning till den kommersiella användningen av vilt som en del av grunden till värdefördelningen. Ett av målen för projektet är att identifiera ovan nämnda kostnader och strukturera dem som en del av värdefördelningsprincipen, varvid viltets intäktsförda ekonomiska värde skulle fördelas mellan markägar-, jaktförenings- och näringslivsaktörer på ett rättvist och transparent sätt.
Hållbar användning
En absolut förutsättning för kommersiell användning av vilt är att jakten genomförs på ett hållbart sätt och att man återför en del av resultatet till upprätthållandet av viltstammarna.
Jyväskylä yrkeshögskola och Finlands viltcentral har tidigare skapat fungerande och pålitliga optimeringsmodeller gällande principerna för hjortdjursbeskattningen som man nu tänker använda. De aktuella principerna skapar nya hållbara möjligheter för landsbygdens aktörer att använda viltet även för ökat ekonomiskt välbefinnande.
Viltets nya roll inom skapandet av ekonomiskt välbefinnande som en del av den finländska jaktkulturen utgör en intressant utmaning. Framför allt handlar det om att skapa en atmosfär som är öppen för nya sätt att använda vilt. Genom dessa val är det möjligt att skapa en mångsidig och stark finländsk jaktföreningskultur, som är en del av den samhälleliga utvecklingen och tryggar verksamhetsförutsättningarna i framtiden.
Projektet Kestävän riistatalouden arvon tulouttaminen Suomessa (sv. Intäktsföring av värdet av hållbar vilthushållning i Finland) fokuserar på främjandet av det ekonomiska välbefinnandet som fås av vilt, så att olika viltaktörers synvinklar beaktas vid intäktsföringen av viltets ekonomiska värde.
Projektet pågår fram till slutet av 2021 och finansieras med jord- och skogsbruksministeriets särskilda understöd för främjan
Tommi Häyrynen, projektchef, Jyväskylä yrkeshögskola
