Växter ger våtmarken livskraft
Växtligheten i en restaurerad våtmark erbjuder fåglar skydd och näring samt binder ytskiktet, vilket skyddar mot vattenerosion.
Våtmarkernas mångsidiga växtlighet ger sjöfåglarna skydd och näring. Kullarna kan gömma sig för rovdjur bland strandväxtligheten, och i gräset på de små holmarna ruvar fågelhonorna i skydd från predatorerna.
På en frodig våtmark med riklig växtlighet finns mångdubbel mängd vattenlevande ryggradslösa djur jämfört med i en vattengrop utan växtlighet på bottnen. Vattenlevande ryggradslösa djur är den viktigaste födan för både kläckta sjöfågelungar och för fågelhonor som tankar inför äggbildningen.
Man strävar efter att anlägga SOTKA-våtmarkerna genom att göra fördämningar, varvid så stor del som möjligt av den befintliga växtligheten på våtmarken förblir orörd. Förutom att bottenväxtligheten bevaras är fördämning ofta en avsevärt mer kostnadseffektiv lösning än att gräva en jättelik grop.
Växtlighet förhindrar erosion
Växternas rötter är utmärkta på att binda löst sediment och förhindra erosion orsakad av vatten. På de områden som hamnar under vatten binder gräsväxtligheten det lösa bottensedimentet till dess att vatten- och skyddsväxtligheten hinner rota sig.
På fördämningarnas sluttningar, byggda öar och övriga kala landområden sås gräs- och näringsväxter så fort som möjligt efter byggarbetet, och våtmarken får utvecklas under en växtsäsong innan vattennivån höjs. Efter byggarbetena får de besådda konstruktionerna sätta sig och packas samman, varvid läckor inte uppstår. Det här är särskilt viktigt på våtmarker på före detta torvutvinningsområden.
Val av såningstid
På objekt som färdigställs på sensommaren eller förhösten kan man så höstsäd bland de mångåriga vallväxterna. Höstsädens börjar gro före vintern, trots att de övriga växterna som sås börjar gro först följande vegetationsperiod. Till exempel höstråg bildar ett kraftigt rotsystem på hösten, vilket håller ytskiktet på plats.
På våren går det utmärkt att så efter att vårflödet har sjunkit undan, i synnerhet på de objekt som ännu inte är vattenfyllda. De värsta torrperioderna i juli kan leda till att fröerna torkar och grobarheten försämras. Det lönar sig att vänta med sådden till sensommaren eller förhösten. På torvmarker kan det vara skäl att höja jordmånens pH med kalk eller aska vid fördämningar och på översvämningsområden, för att skapa gynnsamma förhållanden för växtligheten. Riklig växtlighet fungerar som ett naturligt filter för vatten som strömmar från avrinningsområdet, och binder näringsämnen för växtligheten.
SOTKA-våtmarkerna ger resultat
Projektet SOTKA-våtmarker är inne på sitt tredje verksamhetsår, och våtmarker färdigställs i jämn takt runtom i Finland. Målet med projektet är att återställa livsmiljöerna för sjöfågelkullar genom att grunda nya våtmarker istället för de som har försvunnit till följd av mänsklig aktivitet samt att restaurera befintliga våtmarker och fågelvatten.
- 22 stycken färdiga eller nästan färdiga SOTKA-våtmarker har genomförts, med en total yta på 200, 5 ha.
- Åtta objekt är under arbete, med en total yta på 307,5 ha.
- Målet är 40 stycken och 400 ha våtmarker före utgången av år 2022.
- Förutom de objekt som har genomförts är målet att planera 20 objekt som genomförs med annan finansiering.
Man kan följa med livet på de färdiga våtmarkerna genom att titta på Kosteikkolive-sändningar på adressen kosteikko.fi. Sändningarna startar på objektet i Salo, som är bekant från ifjol somras, och senare på våren på två nya objekt, i Ilomants och Seinäjoki. Sändningarna har förutom bild också ljud, vilket skapar en utmärkt, lugnande bakgrund till exempel på arbetet.
