VargLIFE – samarbete för bättre samexistens med varg

Att ha vargen som granne är inte lätt. En varg som rör sig på samma områden som människan orsakar oro, rädsla och ibland hund- och husdjursskador. Enligt attitydenkäter förhåller sig människor som bor i närheten av vargrevir i genomsnitt mer negativt till varg än de som bor på annat håll. Trots att majoriteten av invånarna i vargområden aldrig stöter på en varg eller råkar ut för vargrelaterade skador, är rädslan och oron genuina.

Projektet VargLIFE vill förbättra samexistensen mellan varg och människa. Med samexistens avses att varg och människa ska kunna leva på samma område på ett sådant sätt att så lite problem som möjligt ska orsakas både människa och varg.

Diskussionen om samexistens begränsas oftast till att handla enbart om varg. Man funderar på var vargarna rör sig, hur många de är och om antalet är för stort eller för litet. Man diskuterar om huruvida vargen ska få röra sig på en gårdsplan, om den har förlorat sin skygghet för människor och om en växande vargstam oundvikligen orsakar mer skador. VargLIFE flyttar fokus från vargen till människan. En fungerande samexistens förutsätter nämligen samarbete och informationsförmedling mellan olika människor. I praktiken är samexistensen framgångsrik, om medborgarna känner till vargreviren i sitt eget område och vet vem som kan ger mera information och hjälp vid behov.

Många aktörer behövs för att utveckla lösningar

Projektet VargLIFE är fem aktörers gemensamma satsning. Med i projektet är Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Forststyrelsen, Polisinrättningen i Östra Finland och Finlands naturskyddsförbund i Nyland.

Den största finansiären av det sexåriga projektet med totala kostnader på 5,5 miljoner euro är EU-programmet LIFE. Projektet finansieras även av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. En betydande del av kostnaderna täcks genom självfinansiering av genomförandeorganisationerna. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf finansierar åtgärder i anknytning till förebyggande av skador och skydd av husdjur.

Projektet startade i oktober 2019. Under de första månaderna startade man upp projektförvaltningen, rekryterade och introducerade nya arbetstagare samt utarbetade en mer detaljerad arbetsplan.

Under de kommande sex åren arbetar närmare femtio personer med projektet för att ta fram nya data, lösningar och verktyg. Förutom detta deltar tusentals frivilliga i praktiskt arbete kring olika teman och möjliggör genom sina insatser projektets effekt.

Målen nås genom sex olika teman

Projektet har som mål att minska de negativa konsekvenserna av vargens närvaro, såsom oro, rädsla och skador. Projektet strävar efter att öka acceptansen för varg genom att sprida information om varg och stärka samarbetet mellan olika aktörer i vargområdena. Dessutom utvecklar man inom projektet olika lösningar för förebyggande av skador och nya verktyg för flerartsförvaltning.

Lösningarna byggs upp kring sex olika teman

• Med ökat kunnande, rovdjursstängsel och hundvästar förebyggs skador och skapas en känsla av trygghet.
• Interaktion och samarbete i vargområdena säkerställer att informationen sprids och att myndigheterna kan hjälpa invånarna effektivt.
• Kommunikation ökar kunnandet om vargens biologi och beteende.
• Insamling av DNAprover erbjuder volontärer möjlighet att delta i forskningen och bidra med varginformation till medborgarna.
• Modellverktyg hjälper beslutsfattare, myndigheter och viltförvaltningen att i förväg uppskatta effekterna av förvaltningen av vargstammen. Verktygen stöder flerartsförvaltning.
• En patrull bestående av polis och jakt och fiskeövervakare fungerar som invånarnas stöd och övervakar och förebygger olagligt beteende i anknytning till varg.

Läs mer på adressen www.susilife.fi

Följ med projektet på sociala medier via Facebook eller Twitter.
Kontakta oss och berätta om dina tankar och idéer på adressen susilife@luke.fi

Katja Holmala, Specialforskare, Naturresursinstitutet