Vad krävs för att börja med jakt?

Jakt är en populär hobby som årligen inleds av tusentals nya jägare efter avlagd jägarexamen.

textJohanna HellmanBild Tero Salmela och Mirja Rantala
Publicerad7.12.2022

Handboken för jägare finns i nästan varje nybliven jägares bokhylla. Den ger kunskapsunderlag för starten av jakthobbyn och innehåller helheter om artkännedom och ekologi, vapensäkerhet, fångstredskap och byteshantering. Med bokens hjälp studerar tusentals finländare per år lagstiftning i anknytning till jakt och identifiering av djurarter. Boken på närmare 300 sidor är fylld med fakta som den som avlägger jägarexamen måste behärska.

En typisk deltagare i jägarexamen är en 10–14 år gammal pojke. År 2021 avlade 7 282 nya jägare jägarexamen, av vilka nästan 30 procent var kvinnor. Antalet kvinnor som avlägger examen ökar varje år och de avlägger examen vid i snitt 30 års ålder.

Kursen hjälper deltagarna att tillägna sig examensmaterialet

Man behöver inte lära sig handbokens innehåll på egen hand. De förberedande jägarexamensutbildningarna som jaktvårdsföreningarna ordnar är populära. I utbildningarna lär kunniga och erfarna utbildare ut de nödvändiga kunskaperna med hjälp av exempel. Bokens sidor väcks till liv med berättelser från verkliga livet. På vissa kurser har deltagarna möjlighet att få känna hagelgevärets tyngd i sina händer eller lära sig artkännedom med hjälp av uppstoppade djur i kursrummet. Kvistiga frågor kräver uppmärksamhet av både utbildare och kursdeltagare.

Utbildningar och examenstillfällen ordnas av hundratals frivilliga i jaktvårdsföreningar runtom i landet. Tidpunkter och platser hittar man på evenemangsök på webbplatsen riista.fi.

Jaktvårdsavgiften betalas årligen av 300 000 jägare

En förutsättning för att få jaktkortet, som varje jägare behöver, är avlagd jägarexamen och betald jaktvårdsavgift. Jaktvårdsavgiften betalas årligen av över 300 000 personer som har avlagt jägarexamen. Nio procent av dem är kvinnor, och antalet ökar i jämn takt med cirka tusen per år.

De som betalar jaktvårdsavgift och löser ut jaktkortet utgör en brokig samling. Ungefär två av tre som har betalat jaktvårdsavgiften ger sig ut i skogen. Vissa är aktiva jägare året om, medan andra deltar i jakt några veckoslut under hösten. Vissa söker fortfarande jaktmöjligheter och så finns det också de som vill stödja en viktig sak, även om de inte själva längre hanterar vapen.

Praktisk inlärning för nya jägare

Varje jägares jaktbakgrund är unik. Det mest okomplicerade sättet är att man växer in i hobbyn som ung, och lär sig av föräldrar eller andra släktingar på välbekanta jaktmarker. Men alla jaktintresserade har inte fått färdigheterna i arv. I den nya utbildningspiloten för jägare fångar man upp de vuxna personer som avlagt jägarexamen och inte har en självklar tillgång till jaktmarker. Pilotprojektet ordnas av jaktvårdsföreningar och jaktföreningar med stöd av Finlands viltcentral.

Till utbildningarna som ordnas på några olika orter hör skjutövningar, introduktion i viltvård, jaktresor och inlärning av byteshantering. Pilotprojektet har ordnats i år och avslutas under vintern. Erfarenheterna utvärderas och verksamheten utvidgas våren 2023 till att genomföras mer omfattande i olika jaktvårdsföreningar. De preliminära kommentarerna och erfarenheterna har varit positiva.

Livslångt lärande

Man blir aldrig en mästare på jakt, utan det krävs kontinuerlig uppdatering och övning. Man måste hålla sig uppdaterad om ändringar i lagstiftningen och för att skjuta ett exakt viltskott krävs aktivt övningsskytte. Att lära sig mer om olika viltarters beteende och skolning av hundar är för många en extra krydda i hobbyn. Tidningen Jägaren, webbplatsen Viltinfo och olika utbildningar är informationskällor för såväl nya som erfarna jägare, som ett tillägg till att röra sig i naturen och göra observationer.

Från skribenten: Första stegen mot jakten som hobby

Jag avlade jägarexamen för tre år sedan. Helsingfors jaktvårdsförening ordnade under tre kvällar jägarexamensutbildning, som jag deltog i efter jobbet. Jag virkade mormorsrutor och lyssnade på utbildarens jakthistorier.

Eftersom jag sedan tidigare var intresserad av artkännedom var det den lättaste delen för mig, men när det handlade om gevär, hagelgevär och patroner fick jag lägga virkningen åt sidan och istället fylla åtskilliga sidor i anteckningsblocket med anteckningar och illustrationer. Det mest oförglömliga var när jag första gången fick hålla ett gevär i mina händer. Först blev jag förskräckt och undrade hur man ska orka hålla ett sådant i vågrätt läge eller bära det flera kilometer i svår terräng!

Jakt är ingen lätt hobby att börja med om man inte har något nätverk eller är väldigt beslutsam. Ingen skaffar eller får ett vapen utan vägande skäl, och det går inte att bedriva jakt utan jaktmarker. Var ska man börja? Det behövs någon som introducerar hobbyn och väcker ens intresse. I höst deltog jag i pilotprojektet för nya jägare, där deltagarna var personer med väldigt olika bakgrunder. Det har varit trevligt att diskutera med andra nybörjare och få handledning i jaktens praktiska grunder.

Så småningom får man mera kunskap och färdighet, och de nya erfarenheterna känns berikande. Det var fint att vara med när taxen Luna genomförde sitt första drev. Och det var en speciell känsla att sitta knäpptyst i skogen på hjortpass bredvid skytten, och samtidigt uppleva jaktens spänning och naturens lugn. Det kändes mäktigt att mot egna förväntningar skjuta sönder den ena flygande lerduvan efter den andra.

Jakten har mycket att ge och är en kär hobby för många finländare. En förutsättning för dess fortlevnad är att nya jägare får säker handledning på sina första steg mot jakten som hobby. Det vore inte möjligt utan frivilliga handledare.