Vad har vargpatrullen lärt sig om gårdsbesök?
VargLIFE-projektets viltpatrull åker ut till platser där vargar har rört sig på gårdar. Patrullens hjälp har tagits väl emot på gårdarna.
– Det kommer naturligtvis in flest vargobservationer när marken är snötäckt. I allmänhet avslöjas vargarnas rörelser på morgonen av spår de lämnat under natten, berättar patrullens viltgranskare Tobias Peura.
Patrullen har i den offentliga debatten blivit känd för sina övervakningsuppgifter. Arbetet är emellertid mera mångsidigt än det vid första anblicken verkar. Tillsammans med sin partner, äldre konstapel Kimmo Örn, har Peura åkt runt till många gårdar som fått besök av varg. När oro och rädslor i anknytning till varg lindras med lagliga metoder, kan man hoppas att olagliga förfaranden minskar.
I synnerhet vintertid kontrolleras vargbesök på gårdar regelbundet. Spår har hittats på gårdsplaner, runt en produktionsanläggning och nära ett gårdsområde. Gemensamt för vargbesöken på gårdsplaner har varit att de skett nattetid, med undantag av enstaka fall.
Patrullen tar reda på om vargen har fortsatt sin färd i lugn takt eller om den har stannat kvar i området. Tillsammans med den som bor på gården funderar man på om det finns något där som kan ha lockat till sig vargen. Ofta finns det inte någon enskild faktor som förklarar ett gårdsbesök. Vargen har bara strövat över gården och fortsatt sin färd.
Det är trist om det invid en produktionsanläggning till exempel hittas ett dött djur, som har väntat på transport, som vargen hunnit äta. Vargen är ett intelligent djur, som sannolikt kommer ihåg att komma tillbaka en annan gång.
Vargbesök på gårdar väcker olika reaktioner
Patrullens arbete är att övervaka ett vidsträckt, glesbebyggt område, i vilket med jämna mellanrum ingår möten med människor.
– Trots att diskussionen om vargar emellanåt kan gå het, har människorna förhållit sig mycket sakligt och neutralt till oss. Ofta uppskattar de att vi kommer till platsen och diskuterar vargfrågor med dem, berättar Peura.
Gårdsbesök av varg väcker olika reaktioner hos olika människor. Det är förståeligt att många är bekymrade. Andra däremot blir inte uppskrämda, även om det finns små barn i familjen och man på morgonen hittar spår på gården av ett stort rovdjur.
– Det är sant att vargen huvudsakligen rör sig i mörker och undviker människor. Men man får inte underskatta rädslan. Den är en mycket stark och personlig känsla, säger Peura.
Det är mycket få personer som inte alls accepterar varg och som kräver order om avlivning av ett djur på grund av ett enda gårdsbesök. Peura säger att attityden gentemot varg är mer neutral än vad diskussionerna på sociala medier låter förstå. I diskussionsforum är det ofta de med en stark åsikt som är mest högljudda.
Det är viktigt att anmäla observationer
Den vanligaste vargobservationen är vargspår som har uppkommit under natten på eller i närheten av en gårdsplan. I sådana fall ska den som gör observationen meddela områdets rovdjurskontaktperson om spåren. Rovdjurskontaktpersonen kommer om möjligt och kontrollerar spåren och antecknar dem i systemet för rovdjursobservationer, Tassu. Kontaktuppgifterna till rovdjurskontaktpersonerna finns på Finlands viltcentrals webbplats.
På polisens webbplats (på finska) finns anvisningar i korthet för hur man handlar vid konfliktsituationer i anknytning till varg. På sidan finns också tydliga anvisningar för vart man ska vända sig vid olika typer av vargobservationer.