Kull, Kull, Kull – resultatinventering av SOTKA-våtmarker 2023

Inom projektet SOTKA-våtmarker planerades och genomfördes åren 2020–2022 sammanlagt 43 restaureringar av livsmiljöer för sjöfåglar, med en total areal på 635 hektar. Objekten valdes ut bland över 200 objektförslag, för vilka terrängbesök gjordes på över 100 objekt.

Handlingsmodellen som grundar sig på drivkraften hos markägare och lokala föreningar drog i snitt in över 7 000 euro privat egenfinansiering åt våtmarkerna, totalt cirka 308 000 euro.

Projektets kärna är restaurering av våtmarker. När de totala kostnaderna beaktas var den genomsnittliga kostnaden per våtmarkshektar cirka 3 600 euro/hektar inklusive förutom genomförandet även planering, kommunikation och projektledning. Det tre år långa våtmarksarbetet håller nu på att färdigställas och sommaren 2023 börjar våtmarkerna visa sin verkliga kullpotential.

Med bra planering kommer man långt

Uppföljningsprojektet (2023–2024) fokuserar på planeringen av gynnsamma miljöer för kullarna. Målet är att upprätta våtmarksplaner för minst 40 objekt. Tillgången till planer, i synnerhet kostnadseffektiva och fungerande sådana, utgör en flaskhals för våtmarksarbetet, och projektet SOTKA-våtmarker bidrar till att underlätta situationen.

Markägare och lokala aktörer kan söka befintlig finansiering för genomförande av sina våtmarksdrömmar. Finansieringsmöjligheterna för våtmarker har flerdubblats under de senaste åren. De är bland andra Skogscentralens naturvårds- och Helmi-pengar, Kommun- och Organisation-Helmi, Programmet för effektiverat vattenskydd, icke-produktiv ersättning, projekt och stiftelser.

Fördämning är bäst

Försommarens översvämmade ängar för sjöfåglar, vadare, grodor och små gäddungar samt landsbygdens dalsänkor med översvämningar som efterhärmar bävrarnas arbete; det är SOTKA-våtmarkernas infallsvinkel i ett nötskal. Säsongsvåtmarker är mycket bra, till och med de bästa, miljöerna för simändernas kullar. På säsongsvåtmarker kan oftast inte karpfiskar som konkurrerar om näringen utvecklas, utan de vattenryggradslösa djur som våtmarken sjuder av erbjuder utmärkt näring åt dunungarna.

Regleringen av vattennivån under årscykeln och efterliknandet av den naturliga översvämningsrytmen är nyckeln till framgång och god skötsel av objekten. Dammarna stoppar översvämningarna i maj-juni samt under höstregnen. Under mitten av sommaren får flödesluckorna vara öppna och en del av nivåplankorna åt sidan. Då kan vattnet sjunka undan något, strandängarna får torka upp och våtmarkerna fungera som lagerutrymme för eventuella snabbt uppkomna översvämningar i samband med åskskurar. På vintern kan våtmarken tömmas helt, så att vårfloden kan stiga till våtmarken innan isen går från omgivande vattendrag. På vintern kan den tomma våtmarken ta emot de vinteröversvämningar som blir vanligare i takt med klimatförändringen.

Häckningsöar eller häckningsflottar och fångst av små rovdjur hjälper fågelsjöarna

Sjön är frodig och grund, men var finns sjöfåglarna och varför hörs inte måsarnas skratt? Den första insatsen för skötsel av sjöfågelstammarna kan vara att skapa häckningsöar som erbjuder skydd under häckning och vid vila eller flytande häckningsöar som alltid är på rätt nivå. Öarna erbjuder skyddade häckningsplatser för änder och små måsfåglar, som är ett livsviktigt luftvärn för våtmarken. Simändernas och knipornas ungar som har kläckts runtom i landskapet trivs på öarna, där de tryggt kan torka och putsa fjäderdräkten.

Vikten av att fånga små rovdjur kan inte nog betonas. Det grundläggande paketet för fångst av små rovdjur på SOTKA-våtmarker är en fälla och en fällvakt, viltkamera för uppföljning av situationen samt några minkfällor. Fångst av små rovdjur på hösten underlättar den effektiverade jakten på våren, och varje rovdjursindivid som avlägsnats under vårvintern förbättrar häckningsframgången. Ju färre små rovdjur, desto flera kullar.

Det stora målet är 500 fågelvåtmarker

Målet för livsmiljöprogrammet Helmi är att iståndsätta 500 högklassiga fågelvåtmarker utanför nätet av skyddsområden fram till år 2030. Det är ett ambitiöst mål, men inte omöjligt. Samarbete mellan olika förvaltningsområden är avgörande för att målet ska nås.

Finlands Skogscentral inleder planeringen och genomförandet av fågelvåtmarkerna i år i form av naturvårdsprojekt. Skogscentralens och viltcentralens samarbete för planering och genomförande av våtmarker är på god väg. Båda har som mål att skapa fungerande våtmarker och livsmiljöer för sjöfåglar. Med intensivt informationsutbyte kan vi stödja varandra och främja genomförandet av så många högklassiga våtmarker som möjligt.

Restaureringen av våtmarker är igång. För att uppnå målet krävs tillräckliga resurser, och här är förhållandet mellan den totala nyttan av markägarorienterat naturvårdsarbete och kostnaderna i balans. Det handlar om biologisk mångfald, vattenskydd, flödeshantering, kolbindning och att rädda sjöfågelstammar på tillbakagång.