Jaktvårdsföreningen — frivilligarbetets kraftprov

I jaktvårdsföreningarna utförs enorma mängder frivilligarbete som håller viltförvaltningens hjul i rullning på lokal nivå.

textPaula LaukkanenBild Tero Salmela
Publicerad7.12.2022

En jaktvårdsförening är en självständig aktör vars verksamhet grundar sig på driftigheten hos jägare som betalat jaktvårdsavgiften. Då viltförvaltningen reformerades år 2011 blev jaktvårdsföreningarna en del av den moderna indirekta offentliga förvaltningen.

I Finland finns idag 282 jaktvårdsföreningar och från och med den 1 januari 2023 är de till följd av sammanslagningar 280 stycken. Var och en har sitt eget geografiska verksamhetsområde. Jaktvårdsföreningen svarar för främjandet och organiserandet av jägarnas frivilligarbete och sköter de föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifterna. Offentliga förvaltningsuppgifter är till exempel ordnandet av jägarexamina och skjutprov.

Omfattande frivilligarbete

Förutom de offentliga förvaltningsuppgifterna svarar jaktvårdsföreningen för främjandet av en hållbar vilthushållning inom sitt verksamhetsområde, utbildar och informerar jägarna samt bedriver ungdomsarbete.

Det har uppskattats att det inom jaktvårdsföreningarna årligen utförs cirka 400 årsverken frivilligarbete. I detta arbete deltar bland annat över 11 000 skjutprovsövervakare, som årligen ordnar 3 000 skjutprovstillfällen. Intäkterna från skjutprov och jägarexamina används huvudsakligen för att driva dessa verksamheter.

Jaktvårdsföreningarna ordnar årligen med Finlands viltcentrals utbildningsmaterial över 900 utbildningar som förbereder för jägarexamen. Varje år klarar cirka 7 000 personer jägarexamen och kan börja med jakthobbyn.

Det ordnas många aktiviteter som riktar sig till barn och unga. Hittills i år har ungefär 400 sådana evenemang ordnats. Programmet varierar från lokala läger och klubbar till evenemang som ordnas i skolor.

Storviltsassistansen (SRVA) som organiseras av jaktvårdsföreningarna är av stor betydelse för djurskyddet. Årligen görs cirka 16 000 SRVA-utryckningar, vid alla tider på dygnet. Efter att polisen begärt handräckning beger sig en SRVA-aktör till krockplatsen och ser till att det döda djuret förs bort eller att ett skadat djur inte utsätts för förlängt lidande. På Viltinfo kan du se en video om SRVA-verksamheten.

Främjande av hållbar vilthushållning

Hållbar jakt grundar sig på täckande viltdata som analyseras av ett oberoende forskningsinstitut. Hos oss samlas viltdata in av frivilliga och forskningen bedrivs av Naturvårdsinstitutet. Jaktvårdsföreningarna har en viktig roll i fråga om att uppmuntra inventerarna. Det finaste exemplet på frivilligarbetets styrka är vilttriangelinventeringarna, som har gjorts sedan år 1988. Sommarinventeringen, som består av 6 000 jägares inventeringsinsats i tusen vilttrianglar, resulterar efter några veckor i fastställda tider för jakt på våra skogshönsfåglar utifrån färska viltdata. Det här klarar man inte av någon annanstans i världen.

Jaktvårdsföreningarna stöder också verksamheten i nätverket av rovdjurskontaktpersoner och sjöfågelinventeringarna. Förutom de etablerade viltinventeringarna är jaktvårdsföreningarna en viktig partner vid organiserandet av forskningens fältarbete, oberoende om det gäller insamling av DNA-prover eller utredandet av förekomsten av avmagringssjuka bland hjortdjur.

Jaktvårdsföreningen är inte en jaktförening

Finländsk jakt stöder sig starkt på föreningsverksamhet. Jakträtten är bunden till markägande och jakten sker huvudsakligen inom ramarna och villkoren för markarrendeavtal som en jaktförening på ett visst område upprätthåller. Jaktvårdsföreningen är inte jägarnas intressebevakare och har ingenting att göra med de praktiska jaktarrangemangen.

Jaktvårdsföreningarnas verksamhet finansieras huvudsakligen genom jaktvårdsavgifterna som uppbärs av jägarna. Av medlen beviljas till varje jaktvårdsförening årligen en summa som förutom på medlemsantalet grundar sig på verksamheten de två föregående åren. Det statsunderstöd som jaktvårdsföreningarna får är större ju aktivare föreningen utför sina kärnuppgifter. Jaktvårdsföreningarna kan förutom med statsunderstöd finansiera sin verksamhet med intäkter från jägarkurser eller försäljning av kött från måldjur för SRVA-uppdrag.