Hjortjakten: Mycket arbete återstår

Under föregående jaktsäsong jobbade vi hårt för att hejda hjortstammens tillväxt i sydvästra Finland och minska på hjortarna. Till slut nådde avskjutningen upp till nästan 53 000 hjortar, vilket är klart mera än under tidigare år. Enligt den nya uppskattningen av stammens storlek och struktur har hjortstammen ändå fortsatt att växa. Även i fortsättningen kommer det alltså att krävas ett målmedvetet och långsiktigt arbete för att nå det uppställda målet för minskningen av hjortstammen.

textJani KörhämöBild Kimmo Lyytikäinen/Vastavalo
Publicerad2.4.2019

Under de senaste åren har vitsvanshjortarna blivit klart fler, men under den senaste jaktsäsongen lyckades vi få tillväxten att slå av på hastigheten. Enligt Naturresursinstitutets nya uppskattning av hjortstammens storlek och struktur som publicerades i slutet av mars uppgår stammen till i genomsnitt 111 500 hjortar i hela landet (med ett konfidensintervall på 95 %, det vill säga mellan 106 500 och 117 000 hjortar). Tillväxten sedan föregående år låg på 7,4 procent. Hjortstammen och avskjutningen var tydligt koncentrerade till viltcentralsregionerna Egentliga Finland, Nyland, Södra Tavastland, Satakunta och Norra Tavastland. I övriga delar av landet är hjorttätheterna avsevärt lägre, även om det förekommer hjortar så långt norrut som i Norra Savolax.

Efter hand som hjortarna har blivit fler har inte bara avskjutningen ökat utan också viltolyckorna och skadorna på odlingar. Uppgången har mycket riktigt väckt livlig debatt om huruvida regleringen alls fungerar.

 

Målmedvetet arbete avgörande

De regionala viltråden har för regionerna med tät hjortstam ställt upp målet att hjortarna ska bli färre och Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna jobbar med att uppfylla målet. Det är avgörande att vi på lokalplanet lyckas engagera jägarna i det här arbetet. Det här försöker vi uppnå bland annat genom rådgivning, utbildning och kommunikation. Vi kan betrakta den rekordstora hjortavskjutningen under föregående säsong och avskjutningens struktur, där andelen honor är större än förut, som ett tecken på att parterna har ställt upp och deltar i arbetet med att minska på hjortarna.

Sammanlagt i hela landet steg avskjutningen från föregående år med nästan 12 000 hjortar till cirka 53 000. Hela 95 procent av hjortarna, det vill säga nästan alla, fälldes i de fem viltcentralsregionerna med starka hjortbestånd. För många jaktföreningar innebar den här avsevärda ökningen av avskjutningen ett hårt arbete, som jägarna dock klarade av med hedern i behåll. I övriga delar av landet där hjortarna är färre, är både stammen och avskjutningen klart mindre, vilket innebär att också konsekvenserna blir klart lindrigare.

 

Jakttiden förlängdes

Förlängningen av jakttiden bidrog till att antalet fällda hjortar ökade rejält. Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna har uppmuntrat jägarna att ta vara på hela jaktsäsongen. Genom att öka på jakten i början av säsongen får vi en bra start på hjortjakten innan älgjakten börjar, samtidigt som vi minskar på den årliga toppen i statistiken för viltolyckor i oktober-november. Vaktjakten i september är fortfarande någonting tämligen nytt, men avskjutningen i början av säsongen steg i fjol och blev klart större än året innan, sammanlagt cirka 4 300 hjortar.

Under den senaste jaktsäsongen var det för första gången möjligt att fortsätta jakten till mitten av februari, men efter den sista januari är det inte tillåtet att jaga med hund. En stor del av de fällda hjortarna blir skjutna på vaktjakt, vilket betyder att förlängningen till mitten av februari utan tvekan var en nyhet som ökade avskjutningen. I februari fälldes sammanlagt nästan 4 300 hjortar.

 

Arbetet fortsätter

Enligt den färska uppskattningen av hjortstammen lyckades vi – med undantag för några få jaktvårdsföreningar – inte minska på stammen i landsdelen med täta hjortbestånd trots att avskjutningen blev stor. I viltcentralsregionerna med starka hjortbestånd fortsätter således det intensiva arbetet med att minska på hjortarna. Under nästa jaktår måste vi åter igen satsa rejält på hjortjakten för att stammens utveckling ska vända nedåt. Vi granskar hjortläget utifrån de färska siffrorna på hjortstammen och gör med dem som underlag upp avskjutningsplanerna för följande säsong.

Under den senaste jaktsäsongen pågick en livlig debatt om huruvida antalet beviljade jaktlicenser skulle räcka till och det är därför viktigt att jägarna inför den nya jaktsäsongen ansöker om tillräckligt många jaktlicenser och använder dem effektivt. Vi siktar således på ett klart lyft (jämfört med föregående jaktsäsong) i antalet jaktlicenser i regionerna med mycket hjortar för att det nödvändiga arbetet med att minska på hjortarna inte ska bli lidande på grund av en brist på jaktlicenser.

I jaktföreningarna gäller det för medlemmarna att granska praxis vid fördelningen av licenserna för att det inte ska uppstår onödiga strukturella hinder för användningen. Dessutom gäller det för jägarna att vara uppmärksamma på att andelen honor blir tillräckligt stor. För att nå de högt uppställda målen krävs det att jägarna tar vara på hela jaktsäsongen.

Vi jobbar med att utveckla regleringen av hjortstammen genom olika projekt där vi bland annat utvecklar uppskattningen av hjort- och rådjursbestånden och gör upp avskjutningsplaner för dem. Vi jobbar också för att skapa mera jaktmöjligheter och bättre logistik för hanteringen av viltkött. Målet är en planmässig reglering av hjortstammen som bygger på viltdata och som gör det möjligt för oss att nå de uppställda målen.

Jani Körhämö, jaktchef, Finlands viltcentral