Två av viltforskningens stormän har gått ur tiden

Eero Helle

Eero Helle föddes i Uleå­borg den 11 januari 1950 och avled i en svår sjukdom i Esbo den 16 december i fjol.

Vikaren blev Helles främsta forskningsobjekt och han utredde miljögifternas betydelse som en faktor bakom fortplantningsstörningarna hos sälarna.

1985 blev Helle anställd på VFFI. Utöver sälarna forskade han också om andra däggdjur, i synnerhet om mårdhunden.

Helle intresserade sig också för forskningsadministration och var forskningschef för viltforskningsavdelningen åren 1994 till 2005. De sista tio åren av sin karriär var han överdirektör för VFFI och medverkade i uppgiften att lotsa forskningsinstitutet till att bli en del av Naturresursinstitutet. Helle var styrelsemedlem i JCO åren 1995 till 2002.

Många jägare minns Helle för hans intressanta föredrag på otaliga evenemang i jägarbranschen.

-Pekka Helle

Harto Lindén

Forskarprofessor Harto Lindén avled i en sjukdomsattack i sitt hem den 4 april i år. Han var född den 19 december 1948.

Lindén arbetade på varje nivå på VFFI. Han började som forskningsassistent redan under skoltiden och arbetade därefter som forskare och specialforskare, som chef för viltforskningsavdelningen, som direktör för hela institutet åren 1988-92 och därefter som forskarprofessor ända till pensioneringen.

Hönsfåglarna låg Harto särskilt varmt om forskarhjärtat, i synnerhet tjädern. Till de kändaste av hans många initiativ hör vilttrianglarna och Viltdagarna. Utöver sin internationella publicistiska verksamhet var Lindén också en betydande populariserare  av viltforskningen och vilthushållningen; han hade också en mångårig kolumn i den här tidningen.

Lindéns betydelse för utvecklandet av viltforskningen och vilthushållningen i vårt land kan inte överskattas.

-Heikki Henttonen