Lågskär säsongen 2024 (Åland)
Detta år överträffade alla förväntningar.
Det fanns en oro att kolonins utveckling skulle ha stannat av pga. fjolårets utbrott av fågelinfluensa och när högsta förvaltningsdomstolen dessutom stoppade genomförandet av skyddsjakt på havsörn kändes det som att det mest sannolika var att säsongen skulle förpassas till historien som ännu ett förlorat år. Kort efter att boräkningarna inletts kunde dock en positiv trend skönjas och när resultatet kunde fastställas till 1499 aktiva bon (en fördubbling sedan projektet startade) höjdes förhoppningarna igen. När också havsörnsaktiviteten höll sig på en ovanligt låg nivå vilket resulterade i att nästan 2000 ungar kunde räknas in den 14 juni blev det tydligt att det fortfarande finns hopp för ejdern!
När projektet startade år 2019 var en av målsättningarna, vid sidan av att stärka livskraften i den viktigaste ejderkolonin i Finland, även att utreda havsörnens betydelse för ungproduktionen. Tanken var att först trygga ådorna under ruvningstiden, minimera boplundring av kråkfågel så att så många ungar som möjligt kom ut på vattnet, och sedan genom intensiv närvaro och aktiva skrämselförsök hålla örnarna borta under ungarnas första levnadsveckor. På så sätt kunde havsörnens enskilda betydelse studeras och därmed också en gång för alla ge svar på om det är något annat som också har stört ungöverlevnaden.
När skrämselförsöken inte fungerade var det naturliga steget att också löpa linan fullt ut och pröva skyddsjakt som ett sista alternativ. Hur skulle man annars få svar på om det även är något annat som lyfts fram i debatten, som att Lågskär inte är en lämplig uppfödningsplats för ådungar, eller att det är något med ådornas kondition eller i födan för ungarna som orsakar dödligheten och att havsörnarna bara är den synligaste faktorn?
Tack vare att havsörnsaktiviteten var så låg i år vet vi nu att det inte är något fel på vare sig ådor eller ungar. Så klart dör ådungar av andra orsaker också och ifjol drabbades kolonin svårt av fågelinfluensa, men det är effekten av havsörnen som överskuggar alla andra faktorer och avgör kolonins livskraftighet.
Hålls predationstrycket på en måttligare nivå finns det goda förutsättningar för en lyckad häckning, men när havsörnstrycket varit högt har ungöverlevnaden varit obefintlig. Detta visar därför hur viktigt det är att vi fortsätter arbetet med att stärka kolonin. Omkring 2000 nya ejdrar till populationen har betydelse inte bara lokalt, utan även för omkringliggande områden som efter 2–3 år kommer att koloniseras av nya ådor som söker häckningsplatser.
De ådor som i år märktes med GPS-sändare visade tydligt hur stora områden de rör sig över och att de även med små ungar kan söka sig långt bort. Det visar på en stark potential för att kolonisera nya områden. Har jakten på marklevande predatorer i angränsande skärgård gått bra och det finns trygga holmar att häcka på finns goda förutsättningar för att ejdrarna ska återetablera sig. Det är dags att lägga i nästa växel!
