Vad varje jägare bör kunna och veta
Jakten har blivit väldigt teknisk. Utvecklingen är en oundviklig del av jaktkulturen, men vissa traditionella färdigheter bör varje jägare ändå behärska och öva regelbundet. Ingen av oss vill väl att förmågan att orientera och röra sig i terrängen ska försvinna med GPS-apparaterna?
Många har inlett sin jägarbana genom att följa med en erfaren jägare. I skogen har nybörjaren lyssnat på naturen med skärpta sinnen och försökt göra sig så osynlig och doftlös som möjligt för att öka utsikterna till byte. Även i dag kräver de flesta jaktformer att jägaren strövar i skogen, men på exempelvis storviltsjakt blir det allt vanligare att jägaren tillbringar jaktdagen i bilens omedelbara närhet.
Strövandet i skogen kräver kunskaper och färdigheter av jägaren; somliga upplever till och med skogsguden Tapios domäner som skrämmande och vågar sig inte ut i terrängen, i synnerhet inte efter mörkrets inbrott. I princip borde varje frisk jägare kunna ströva självständigt i skogen.
Orientering och förmåga att läsa terrängen
Varje jägare bör behärska orienteringens grunder med karta och kompass. Den som strövar i skogen ska aldrig vara helt beroende av tekniska hjälpmedel eftersom han ligger illa till om de krånglar. GPS:en är ett bra komplement och hjälpmedel för att hitta sig själv i skogen, men kartan och kompassen bör vara plan A. När den här baskunskapen sitter i ryggmärgen fungerar orienteringen var som helst.
Det är förnuftigt att studera kartor över jaktområdet i olika skalor och ta med sig en papperskarta över känd terräng som övning. När du övar med karta och kompass ska du vara uppmärksam på att kartan är rättvänd i förhållande till väderstrecken. När det är gjort (nord-sydlig riktning), kan du börja jämföra terrängen med tecknen på kartan. Det här bör du öva på regelbundet. Förmågan att hitta i terrängen utvecklas efter hand så att du med en blick på kartan kan kryssa genom landskapet när du jagar. Bara ett fåtal personer med mycket skogserfarenhet har en sådan GPS i huvudet att han eller hon inte behöver karta eller kompass. Under årens lopp har jag faktiskt träffat några sådana!
Även personer med stor terrängerfarenhet råkar ut för att gå i cirkel eller tappa bort sig, men det gör dem en erfarenhet rikare. Den som aldrig beger sig ut i skogen lär sig heller aldrig att ströva där!
Att göra upp eld
Konsten att göra upp eld har under mänsklighetens historia varit en livsviktig färdighet för överlevnad, men numera är den inte längre någon självklarhet. I likhet med andra jägarfärdigheter ska den övas regelbundet. Brasan kräver kunskap om lämpliga trädslag och användningen av redskap. Att tälja tände för brasan är en nyttig övning alltid då du gör upp eld.
De erfarna personerna i ett jaktsällskap ska helst överlåta tändandet av brasan på de oerfarna och vid behov handleda dem i hanteringen av yxa, kniv och såg.
Ibland är det också av säkerhetsskäl nödvändigt att kunna tända en brasa. I synnerhet på hösten och vintern kan kylan överraska och då gäller det att fort få fart på brasan.
Tidigare nummer av tidningen har behandlat den livräddande och livsviktiga första hjälpen. Jägaren bör kunna ge första hjälpen – i synnerhet i terrängen!
I höstnumret av Jägaren ska vi fördjupa oss i hur man övernattar i skogen. Önskar er god jakt – öva flitigt på jägarfärdigheterna!
Håll ditt jägarkunnande på topp!
- Orientering med karta och kompass
- Förmåga att läsa terrängen
- Kunna röra sig tyst i terrängen
- Kunna smyga sig inpå viltet
- Göra upp eld under olika förhållanden
- Övernatta i terrängen under olika årstider
- Kunna ge första hjälpen
- Kunna uppskatta avstånd
- Hålla hög nivå på naturkunskaperna
- Repetera allemansrätten https://www.ymparisto.fi/ sv-FI/Natur/Allemansratten
