Nya metoder för regleringen och uppföljningen av vildsvinsstammen

Vildsvinsstammen har vuxit hastigt och för att få den under kontroll har jaktlagstiftningen reviderats och förbättringar har införts för jakten och arbetet med att följa med stammen. För att göra jakten effektivare har det blivit tillåtet att använda fast ljuskälla vid utfodringsplatser för vildsvin. Samtidigt förlängdes jakten så att den får pågå året om, med undantag för sugga med ungar. Sådana är fredade under tiden 1.3 till 31.7.

Uppföljningen ska motsvara dagens krav

I dagsläget håller våra metoder för uppskattning av vildsvinsstammens storlek och struktur toppklass.  Ända tills i fjol var uppföljningen synnerligen ungefärlig och befann sig med europeiska mått mätt på en primitiv nivå.

Från och med augusti i år har fällningarna av vildsvin varit belagda med anmälningsskyldighet.

Sedan hösten i fjol har vi, i samband med insamlingen av älgobskort, också samlat in jaktlagens uppskattningar av vildsvinsbestånden. Både avskjutningsanmälningarna och uppskattningarna kan göras i tjänsten Oma riista. Det här ger inte upphov till några extra kostnader för jägarna och ökar inte heller nämnvärt deras arbetsbörda.

Mera kunskaper och effekt i jakten

Trots de här framstegen i utvecklingen befinner sig våra kunskaper om vildsvinets levnadssätt och utbredning på en relativt anspråkslös nivå, både vetenskapligt sett och i praktiken.

Det har visat sig vara svårt att decimera vildsvinsstammen med traditionella jaktmetoder. GPS-sändare på vildsvin höjer kvaliteten på arbetet med att följa med stammen och för att göra jakten effektivare har lagstiftarna gjort det lagligt för jägarna att använda inhägnader som fångar djuren levande.

Syftet med projektet som Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund driver tillsammans är att ta fram en prototyp för inhemsk vildsvinsjakt med inhägnader och samtidigt fånga svin i forskningssyfte och förse dem med sändarhalsband. Detta förutsätter dock att undersökningen beviljas finansiering.

Forskning som bygger på GPS-data har gjorts i bland annat Sverige och Slovenien. Det finns ett behov av utökad forskning eftersom vildsvinets vandringar kan vara mera omfattande än vi har trott och handla om en målmedveten utbredning till nya områden att leva i. Det här innebär nya utmaningar för förvaltningen och uppföljningen av stammen.

GPS-uppföljningen ger oss också värdefull information om hur vildsvinen rör sig inom sina hemområden. Informationen kan bland annat användas för uppskattning av skador på jordbruket.

Inhägnaderna höjer effekten i jakten

Vildsvinsjakten med inhägnader gör det i bästa fall möjligt att fånga flera svin på en gång. Det här är effektivare än vaktjakt vid utfodringsplatser, men samtidigt innebär jaktformen också en utmaning för den etiska aspekten av jakten.

Eftersom det inte finns några färdiga modeller för inhägnader anpassade till våra förhållanden som uppfyller lagstiftningens specialvillkor så går projektet ut på att ta fram en fungerande inhägnad och få praktiska erfarenheter av den.

Det måste finnas utrymme i inhägnaden för vildsvinen att stå i naturlig ställning. För avlivning och för att fästa sändarhalsband ska det gå att fösa dem till en avskiljningskorridor invid inhägnaden. Jaktformen kräver yrkeskunskaper inte minst av byggnadstekniska skäl.

Syftet med det här samprojektet som drivs av Finlands viltcentral och Finlands jägarförbund är att ta fram en inhägnadsmodell som svinen kan vänjas vid. Det ska gå att avgillra fällan på avstånd med ett elektriskt system på det sättet att den som gör det ska veta vilka djur som befinner sig där när fällan slår igen. Därefter ska djuren sövas för att få ett gps-halsband eller avlivas enligt etiska principer, en i taget i avskiljningskorridoren.

Ohto Salo, viltplanerare Finlands viltcentralen