Hur skapar jakten hälsa och välmående?

Forskningsrapporten har publicerats i serien Suomen riista. Den tryckta utgåvan kan beställas på adressen asiamies@riistasaatio.fi

Tillsammans med Finlands viltcentral och Forststyrelsen gjorde Naturresursinstitutet i fjol en enkät som kartlade jaktens hälsonytta. 1732 jägare på olika håll i landet svarade. I enkäten frågades det efter de svarandes personliga och jaktliga bakgrund, om hur de jagade och motionerade, om utomhusaktiviteterna och om den upplevda livskvaliteten och hälsan.

Den bärande tanken i undersökningen var att den jaktliga aktiviteten och inriktningen hos olika jägare kan ta sig uttryck i olika välfärdseffekter. För att utreda det här delades svararna in i fyra profiler. Jägarna med profil 1 jagade i genomsnitt 10 dagar om året. Jakten var mångsidig och inkluderade påfallande ofta skogshöns. Jägarna med profil 2 jagade mest och de jagade många olika vilt under jaktåret. Jägarna med profil 3 ägnade sig främst åt hjortdjursjakt medan jägarna med profil 4 ägnade sig främst åt småvilt.

Hur mycket rör sig de olika profilerna fysiskt?

Jägarna med profil 3 (hjortdjursspecialisterna) promenerade minst (5 km) och rörde sig fysiskt minst (mindre än tre timmar) på en jaktdag medan de aktiva jägarna med profil 4 (småvilt) rörde sig mest.

För jägarna med profil 2 (de som jagade mest) utgjorde jakten för en majoritet (72 %) minst hälften av den tid som de tillbringar utomhus och i naturen på sin fritid, och för 8 procent nästan all tid. Nästan en tredjedel av jägarna med den här profilen har ett jobb som anknyter till naturen.

Skillnaderna mellan profilerna var däremot små beträffande hur krävande den fysiska aktiviteten är. I samtliga profiler ägnar sig ungefär var tredje jägare åt krävande fysisk motion på sin fritid minst tre timmar i veckan.

Upplevelser och samvaro

Beträffande faktorerna som motiverar de svarande att jaga fick vi information om jaktens betydelse för humöret och välmåendet. Överst för samtliga profiler hörde att uppleva lugnet och tystnaden i naturen, och naturupplevelserna (viktiga eller mycket viktiga motiv för 80-90 procent). I synnerhet profil 3 (hjortdjursspecialisterna) upplevde även samvaron som viktig medan profil 2 uppgav återhämtning från stress och avkoppling.

Svararna bads också bedöma sin egen hälsa just nu och jämföra med nivån året innan. Oavsett profilen bedömde cirka 95 procent att hälsan låg på minst medelnivå medan cirka 90 procent bedömde att den låg på minst samma nivå som året innan – detta trots att enkäten gjordes i mars-april i fjol när coronapandemin bröt ut här i landet.

Jaktens hälso- och välfärdseffekter verkade alltså inte separera jägarna enligt deras profiler (aktivitet och inriktning).

Vilka jägare gynnas av hälso- och välfärdseffekterna?

Även om vi upptäckte flera skillnader mellan profilerna så visade det sig att ett aktivare jagande (än genomsnittet) inte upplevdes som bättre hälsa. En intressant fråga: varför skiljer sig jägarna som genom jakten får särskilt mycket fysisk motion och vistelse i naturen under årets lopp inte från mängden? De hade ju dessutom oftare ett jobb som förde dem ut i naturen.

En delförklaring till detta kan vara de övriga aktiviteterna i naturen som jämnar ut skillnaderna – jägarna är ju kända för att ofta även ägna sig åt fiske, hundar med mera likande. En annan förklaring handlar om livsstilen. Det är vanligast med rökning och avsevärd övervikt bland dem som jagar mest. Likaså kan det finnas avsevärda skillnader i den faktiska mängden fysisk aktivitet som de olika jaktsätten innebär, men som inte gick att mäta i den här undersökningen.

Helheten avgör

Tack vare olika undersökningar känner vi till att välmåendet och folkhälsan här i landet skulle öka om folk rörde på sig mera i vardagen och på fritiden.

Den här undersökningen visar att jakten är ett viktigt sätt att bevara välmåendet för en del av de aktivaste jägarna. Även för de övriga ger den – också som en sporadisk säsonghobby – ett viktigt stöd för den personliga hälsan och välmåendet när den ingår i en helhet av fysisk aktivitet och motion i naturen.

Det finns intressanta uppföljningsfrågor för undersökningen, bland annat om sjukligheten bland jägarna ser annorlunda ut än hos den övriga befolkningen. Hur inverkar dagens kommunikations- och positionsutrustning och användningen av motorfordon på storviltsjakt på motionsmängden under jakten?