ASF-bekämpningen har präglat hösten
Det var i slutet av juli som vi påträffade den afrikanska svinpesten (ASF) hos vildsvin. Inledningsvis införde Livsmedelsverket stränga begränsningar för jakten inom smittzonen.
Trots att vi hade övat och gjort upp planer så blev myndigheterna tvungna att improvisera utifrån ett osäkert och bristfälligt informationsunderlag. Under höstens lopp har vi också insett att de negativa erfarenheterna av jakt som förekommer i länder med täta vildsvinsbestånd inte nödvändigtvis går att tillämpa här hos oss eftersom vår vildsvinsstam är gles och jakten är välorganiserad.
Jaktvårdsföreningarna, som ju representerar viltförvaltningen på ortnivå, har för Livsmedelsverket organiserat ett fältarbete av oskattbart värde, det vill säga letandet efter svinkroppar och jakten på vildsvin. På kort tid har man utbildat över tusen kadaverletare med terrängkännedom. Livsmedelsverket och viltexperterna planerar elimineringen av vildsvinen i smittzonen medan jägare med jakträtt omsätter planerna i handling.
Utanför smittzonen har jägarna bedrivit effektiverad jakt ända från epidemins början. Den 29 oktober var avskjutningen uppe i 406 svin, vilket innebär en fördubbling från året innan (202 vildsvin). Nu gäller det att glesa ut vildsvinet så rejält att ASF inte sprider sig!
Efter hand som informationen flyter in har Livsmedelsverket börjat tillåta även annan jakt inom smittzonen. Vaktjakten vid åkrar har avkastat ett hundratal älgar, vilket är en överraskande stor mängd. Sedan den 15 oktober tillåter Livsmedelsverket även andra jaktmetoder och sedan dess har ytterligare 130 älgar stupat. I början av november var avskjutningen uppe i cirka 240 älgar, det vill säga nästan 30 % av fjolårets avskjutning. Detta trots att begränsningarna fortsättningsvis förbjuder ställande hund. Älgjaktlagen har anpassat sig till läget och de stränga begränsningarna på ett berömligt sätt!