Minkjakt – så här lyckas du!

Du får en bra start på minkjakten om du följer några praktiska principer som jakten har lärt oss. De här tipsen grundar sig på mina erfarenheter och observationer av minkar och minkjakt under tjugo års tid i Mellersta Finland.

Text och bilder Lauri Kinnunen

För tio år sedan lämnade jag bort betena och började fånga utan bete, med enbart minkdoft. Med den här omläggningen fyrdubblade jag min årliga fångst! Under de senaste två åren har jag jagat med ungefär trettio fällor som har slagjärn och under den här tiden har jag fångat sammanlagt 95 minkar.

Rymliga fällor fångar bäst

Du gör klokt i att börja med fällmodeller som erfarna minkjägare rekommenderar, som har slagjärn som dödar direkt. Då kan du jaga med ett stort antal fällor eftersom du inte behöver kolla fällorna varje dag.

Börja lugnt med en enda eller ett par fällor och öka antalet efter hand som du blir ivrigare och får erfarenheter.

Det viktigaste med en minkfälla är att den inte får kännas trång. Den får gärna vara av genomgångsmodell och ha en trampplatta som avgillrar den. Minken ska kunna se igenom fällan och inuti den får det inte finnas någonting som den kan uppleva som skrämmande, som avgillringsspröten.

Fällan Ihjäl är en väldigt bra modell av typen genomgångsfälla. Sådana kan köpas färdiga. Men om du inte har tummen mitt i handen och kan snickra själv så öppnar sig fler alternativ.

En annan utmärkt fällmodell har vippbräde och slagjärn. Doc 200 är ett annat utmärkt slagjärn som jägaren monterar i en hemmasnickrad genomgångslåda.

Även de traditionella slagjärnen i conibear-stil med trampplatta och genomgångslåda fångar fint. Traditionella avgillringsspröten får minken att skygga och med sådana sjunker conibearmodellens fångsteffekt avsevärt. Det är bara i ändan på en fälla med vippbräde som conibearmodellerna fungerar fint med avgillringsspröten.

Utnyttja minkens naturliga nyfikenhet

Minken är ett nyfiket djur som gärna undersöker hålor där det luktar mink. Låt därför bli att använda beten eftersom lukten av gammalt och illafaret bete fungerar avskräckande.

I stället ska du vittra in fällorna med äkta minklukt från doftkörtlar; gnid in doften på fällans inre ytor och kring ingången. Om du i början inte har tillgång till minkdoft så använd något annat invittringsmedel som inte far illa med tiden. Exempelvis fjädrar av jaktbara fåglar och det fiskluktande vattnet från ett fiskämbar har i praktiken visat sig fungera som lockmedel.

Men när din första mink väl är fångad ska du vittra in samtliga fällor med den.

Klokt studera kartan över fångstområdet

Studera kartan över ditt fångstområde och markera de tänkbara platserna för fällor. De mest givande ställena brukar finnas utmed åar och i synnerhet under broar. Här smalnar minkens väg på ett naturligt sätt till ett smalt stråk och det blir enkelt att placera fällan rätt.

Utmed vattendrag där minkar har sin gång fångar du både revirminkar och förbiströvande individer. Stränderna spelar en huvudroll när minkarna breder ut sig till nya områden, och därför avkastar samma gynnsamma platser nya minkar år efter år.

På andra plats kommer bäckar som förbinder sjöar. Ju närmare sjön vi kommer desto större blir sannolikheten för att hitta minkar. Stället där en bäck lämnar en sjö eller faller ut i en sjö är särskilt lämpligt för fällor. Dit kommer både minkarna som strövar runt sjön och de som följer bäcken. Lägg en planka över bäcken och fäst på den en genomgångsfälla; det fungerar alltid!

Andra bra ställen för minkfällor finner du vid smala sund mellan sjöar och även sjöar med stränder som består av fast mark. Lyssna uppmärksamt på vad sommargäster och annat friluftsfolk har sett. Därmed inte sagt att platsen där minken observerades skulle vara den bästa för en fälla, men tipsen visar vid vilka sjöar minkarna håller till och då kan du leta efter en lämplig placering i närheten.

En brist på observationer betyder inte att det inte skulle finnas minkar i trakten. Arten lever ett väldigt osynligt liv och i synnerhet på vintern kan det bli glest mellan observationerna, även om det skulle finnas gott om minkar. För många kommer det därför som en överraskning hur mycket mink det faktiskt finns.

Ställ fällan där minken har sin gång

Om minken får syn på fällan så blir den nyfiken och vill undersöka den. Äkta minkdoft kommer att locka den att kliva in. Det är därför onödigt att maskera en minkfälla. Snarare ska du ställa fällan så, att minken får syn på den.

Det viktigaste är ändå att placera fällan exakt där minken har sin gång. Om det bara går, så välj stränder med fast mark där minken med stor sannolikhet tassar nära vattenbrynet.

Utnyttja terrängformer som naturligt styr minken till något smalt ställe. Under broar, nedanför klippor och berg, vid stora stenar eller vid en övergiven kvarn vid en bäck kan du styra minken till en smal remsa mellan hindret och vattnet.

Om inte terrängen hjälper till, så leta efter en minkstig på stranden eller lista ut var minken sannolikt tassar innan du gillrar fällan. Minkstigen är cirka fem centimeter bred och du kan hitta sådana utmed sjö-, bäck- och åstränder. Här och var kan stigarna vara väldigt tydliga.

Du kan hitta minkavföring på strandstenar och på rötterna till strandträd; det ger en fingervisning om minkens vägval.

Infångare är användbara

Var du än ställer fällan så se till att den står stadigt. Den får inte vicka det minsta när minken kliver in! Använd exempelvis stenar eller trädgrensstumpar för att stöda fällan.

Infångaren bildar ett stängsel som är minst 15-20 centimeter högt och byggt av stenar eller stumpar av ett omkullfallet träd, och leder snett ner till vattenbrynet och fällans ingång. Minken går hellre runt ett hinder än klättrar över det, och det blir därför lätt att leda den till fällan.

Satsa på de bästa säsongerna för minkjakt

Från andra halvan av augusti till vinterns inbrott är en bra tid för minkfångst; de största fångsterna kommer vanligen i september och början av oktober. I september strövar minkarna långa vägar, vilket betyder att fällorna ska vara gillrade utan avbrott. Kontrollera fällorna minst en gång i veckan så att slagjärnen med en mink i kan återgå till aktiv tjänst.

När vintern har kommit ska du koncentrera jakten till platser med öppet vatten eller ta hem fällorna och låta dem torka.

I mars-april infaller följande högsäsong som är minst lika viktig. Då ska slagjärnen vara på hugget igen.

Efter två tomma veckor – flytta fällorna

Även om jakten med slagjärn är passiv så ska jägaren vara aktiv och flytta en fälla till en annan plats om ingen mink har gått i den efter två veckor. Uppenbarligen har fällan inte stått i ett aktivt minkrevir eller så har du ställt den på fel sätt eller på fel plats.

Om du flyttar fällorna som fångar dåligt till en ny plats så hinner du jaga på flera ställen och fångar med stor sannolikhet fler minkar.

Minkarna tar inte slut

Efter några års flitigt jagande kommer avkastningen sannolikt att krympa. Då är det klokt att höra efter med exempelvis kamraterna om du skulle få gillra fällor också någon annanstans.

I ditt eget jaktområde ska du fortsätta att hålla fällor gillrade på de bästa ställena, men en del av fällorna kan du tillfälligt flytta till något annat område, om och när du har fått tillstånd. Om allt går väl så kommer du åt att göra en grop i minkbeståndet på den andra orten. I bästa fall kan du på köpet överföra entusiasm och kunnande för minkjakten till följande minkjägare!

Skribenten är en jägare i Mellersta Finland.