Vargattackerna på får sker främst i juli
En betydande del av vargattackerna på får drabbar samma uppfödare. I år inträffade attackerna främst i juli.
En betydande del av sommarens vargattacker drabbade samma fårgårdar. I bland annat Kannus och Vesanto angrep vargarna samma fårflock flera gånger.
Totalt har i år enligt viltskaderegistret ersättning betalats för 317 får (läget 30.9). I registret, som upprätthålls av myndigheterna, införs sådana skador för vilka den drabbade har ansökt om ersättning av staten. Djuren som ersätts av försäkringar syns däremot inte i registret. För samtliga fall där husdjur har blivit angripna gäller att landsbygdsnäringsmyndigheten ska göra en besiktning på plats för att ersättning ska beviljas. För hundar kan det ändå räcka med ett utlåtande av en veterinär.
58 angrepp på fårflockar har registrerats. I jämförelse med samma tidsperiod i fjol noterar vi att angreppen och ersättningarna har ökat. Trots detta ligger antalet drabbade orter ändå på nästan samma nivå som i fjol, vilket även det visar att angreppen är koncentrerade till samma områden. Vid utgången av september i fjol hade tjugo orter drabbats av vargangrepp och i år stannade siffran på tjugoett.
Antalet ersatta får ökar
Under de senaste åren har antalet djur som skadas eller dödas vid angrepp ökat. Ett enda angrepp kan resultera i tiotals döda får, vilket ökar antalet ersatta djur och därmed även ersättningsbeloppen. Vid utgången av september detta år hade drygt 90 000 euro betalats ut i ersättningar för vargangrepp på får. Under samma tid i fjol betalades cirka 70 000 euro ut. Vid utgången av fjolåret hade ersättningsbeloppet stigit till cirka 94 000 euro.
I år har vargangreppen på får oftast ägt rum i början av betessäsongen. I fjol inträffade bara en tredjedel av angreppen före augusti, men i år inträffade två tredjedelar av samtliga angrepp före augusti (läget 30.9). Det här förklarar varför ersättningarna uppgår till så stora belopp innan betessäsongen har upphört.
Attackerna har nästan undantagslöst inträffat inom eller nära vargrevir. Undantagen utgörs av Björkö och Kvarkens skärgård, östra Willmanstrand samt gränstrakterna mellan Mellersta Finland och Norra Savolax där det inte finns några bekräftade vargrevir. Trots det har vargattacker förekommit där upprepade gånger.
Attackerna på kor utgör bara en bråkdel av samtliga vargangrepp. Enligt viltskaderegistret hade bara en handfull sådana inträffat vid utgången av september.
Vargstängsel ger det bästa skyddet
Finlands viltcentral beviljar djurgårdar elektriska rovdjursstängsel som skyddar betande djur. I somras beviljade jord- och skogsbruksministeriet viltcentralen ett särskilt bidrag för 65 kilometer rovdjursstängsel. Villkoret för att beviljas är att värdet på djuren som ska skyddas överstiger värdet på stängslet. En kilometer vargstängsel kostar 2 900 euro.
VargLife-planeraren Mari Tikkunen berättar om hur det går till när hon besöker gårdar där en vargattack har inträffat. Hon utreder hur vargen tog sig in i hagen och hur fortsatta attacker kan förhindras. Dessutom hjälper hon med ansökningen om ersättning:
Sedan 2020 har det också varit möjligt att skaffa vargstängsel via projektet VargLife. Projektet har beviljat drygt 40 djurgårdar stängsel, inalles bortåt 67 kilometer. I år har elva kilometer stängsel levererats till olika gårdar.
Projektet VargLife erbjuder uppfödare även andra sätt att skydda djuren, som vilt- och övervakningskameror, GPS-halsband, stängsel som fungerar i vattendrag, flagglina och avskräckning med ljud och ljus. Under årets betessäsong har vi även gjort försök med uppblåsbara skrämmor som fungerar med tryckluft. Sådana har tidigare använts för att hålla fåglar och hjortdjur borta.
Mari Tikkunen berätter om erfarenheterna av olika vargskrämmor och övervakningsapparater. Många har använt viltkameror och GPS-halsband för får och varit nöjda. Många har också tyckt att ljusskrämman Foxlight är bra; den imiterar en person som går med ficklampa:
Angreppen på hundar kostar mest
Även om attackerna på får utgör den största skadegruppen (räknat i antal) så vållar attackerna på hundar de största ersättningsbeloppen. Enbart i år (läget 30.9) har ersättningsbelopp på nästan 47 000 euro betalats ut för hundar i enlighet med viltskadelagen. Summorna varierar stort beroende på sådant som hundens meriter i prov och på tävlingar. De flesta hundar som blivit angripna har varit jakthundar, men bland de drabbade finns också sällskapshundar. Hittills i år (läget 30.9) har det inträffat aderton vargangrepp på hundar. Några av fallen befinner sig i skrivande stund under handläggning. I fjol ersattes 32 hundangrepp och ersättningsbeloppet överskred 121 000 euro.
Även om vargarna har blivit fler under de senaste åren så har inte i attackerna på hundar ökat. Detta kan bero på att jägarna undviker områden med varg eller på att hundarna utbildas att jobba närmare sin förare.
Siffrorna för angreppen visar läget 3.10 i viltskaderegistret.
Projektet VargLife är ett sexårigt samprojekt där Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Polisinrättningen i östra Finland, Forststyrelsen och Finlands naturskyddsförbund (Nylands distrikt) deltar. Projektet ska förebygga vargattacker, utveckla DNA-uppföljningen, förbättra samspelet på lokalplanet samt producera och förmedla information om vargen.
Projektet har beviljats finansiering ur EU:s Life-program, jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och de deltagande organisationerna.
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) bidrar med finansiering för åtgärder som skyddar husdjur och förebygger angrepp.
Ytterligare information om projektet finner du på susilife.fi
Gott om bytesdjur kan minska vargattackerna på hundar
Text Mari Tikkunen
Vargattackerna mot hundar kan bli färre i områden där det finns mera bytesdjur för vargen, avslöjar en nyligen publicerad undersökning som har gjorts i Finland och Estland. I synnerhet förekomsterna av vargens primära bytesdjur älgen påverkar benägenheten att attackera hundar.
Här i vårt land undersöktes problematiken i landets östra delar, där vargen lever till 90 procent på älg. I Estland lever vargarna däremot främst på vildsvin och rådjur. I bägge områdena ökade det årliga antalet angrepp på hundar när den naturliga födan minskade.
Vargen ser hunden som konkurrent
I Estland sker vargattackerna på hundar främst hemma, ute på gården. Det var oftast unga strövande individer som stod för attackerna, och par som rör sig vid bebyggelse och letar efter ett eget revir. Eventuellt upplevde vargarna då hundarna som konkurrenter som måste elimineras. Dessutom är de unga individerna ofta oskickliga jägare. För dem utgör hundarna en lättfången middag i en tid då de naturliga bytesdjuren minskar. I Estland korrelerade antalet hundattacker med antalet vargflockar, men samma fenomen har inte observerats hos oss. Vilket eventuellt förklaras av att jakthundar inte släpps ut i områden där det har gjorts många vargobservationer.
I Finland är det oftast jakthundar som blir angripna av vargar. Kanske uppfattar vargarna en jakthund som skäller på vilt på långt håll från ägaren som en konkurrent. De dödade hundarna blir i regel uppätna, men som helhet betraktat utgör hundarna inte mer än en liten del av vargarnas föda. Ätandet utgör närmast ett bonus vid elimineringen av en konkurrent. Vid en tidigare undersökning som gjordes i vårt land fastställdes att vargarna är särskilt benägna att angripa hundar vid sin revirgräns, vilket tyder på att vargarna främst uppfattar hundarna som konkurrenter.
Inkludera vargkonflikterna i beskattningen av hjortdjuren
Men det är inte bara förekomsten av det viktigaste bytesdjuret älgen som inverkar på hundangreppen; det gör också tillgången på mindre och lättfångade bytesdjur. I landets sydvästra delar jagar vargarna inte bara älg utan också vitsvanshjort. I landets östra delar, där det inträffar fler attacker på hundar, är vargens viktigaste bytesdjur älgen, som på grund av sin storlek är svårjagad.
Även om hjortdjuren orsakar olyckor i trafiken och skador på skogen så bör vi vid beskattningen inkludera deras roll i konflikten mellan människan och vargen. Vargarnas angrepp på hundar och husdjur utgör en betydande konflikthärd inte bara i Finland utan också i flera andra europeiska länder och i Nordamerika.
Undersökningen har publicerats i serien Wildlife Biology 2022(5): Ilpo Kojola, Ville Hallikainen, Marko Kübarsepp, Peep Männil, Mari Tikkunen and Samuli Heikkinen (2022): Does prey scarcity increase the risk of wolf attacks on domestic dogs?
