Varför är det klokt av jägare att delta i räkningen av sjöfåglar?

Informationen som vi samlar in genom att räkna sjöfåglar kan kanske redan inom några år bilda underlag för regleringen av sjöfågeljakten, på samma sätt som inventeringen av vilttrianglarna har gjort det i åratal för skogshönsen.

Text Markus Piha och Katja Ikonen Bild Antti Saarenmaa

Publicerad2.5.2025

Viltinformationen om sjöfåglarna uppstår inte ur tomma intet. Det är Naturresursinstitutet (Luke) och Naturhistoriska centralmuseet (Luomus) som samordnar sjöfågelinventeringen på nationell nivå medan jägarna och fågelvännerna verkställer det praktiska på fältet. Under fjolåret gjordes parräkningar av sjöfåglar vid 1196 punkter och räkningar av kullar vid 704 punkter.

Naturresursinstitutet gör varje år uppskattningar av hur sjöfågelstammarna utvecklas, och för de viktigaste jaktbara ändernas del följer institutet också med hur antalet ungar och produktionen av ungar per par utvecklas. Den årliga insamlingen av viltdata är det enda tillförlitliga sättet att inhämta färsk information om tillståndet för sjöfågelstammarna.

Artikeln fortsätter efter annonsenartikeln fortsätter

Enligt den senaste uppföljningsrapporten har det under många år gått utför för det stora flertalet av de sjöfågelarter som ingår i uppföljningen. För exempelvis bläsanden har antalet par minskat med 59 procent under de senaste fyrtio åren. För stjärtanden är motsvarande siffra hela 74 procent. De här siffrorna understryker behovet av kontinuerlig uppföljning.

Reglering för hållbar jakt

Men det är inte bara de fåtaliga arterna som det går utför för; även för många av de jaktbara arterna som det finns gott om är utvecklingen oroväckande negativ. Den här utvecklingen innebär ett allt större behov av en allt exaktare reglering av jakten för att stammarna ska fortsätta att vara hållbart jaktbara.

På EU-nivå utgör Finland det viktigaste häckningsområdet för ett flertal sjöfågelarter. Därför är det vetenskapliga och strategiska arbetet för en ansvarsfull och hållbar sjöfågeljakt så viktigt för oss. Exakta regionala data om fågelstammarna utgör ett nödvändigt underlag för att jakten ska vara hållbar, i synnerhet för förvaltningen på flyttvägsnivå (AEWA).

Även om den nya tekniken, som uppföljningen med satelliter, tar fram värdefulla kompletterande data så ersätter detta inte de årliga fågelräkningarna som ju utgör själva fundamentet för vårt viltvetande. För den egentliga insamlingen av data, det vill säga för par- och kullräkningarna, finns det åtminstone i dagsläget inte några tekniska trollerikonster. Vi behöver alltså fortsättningsvis de frivilliga fågelräknarna! Vi måste förbättra den regionala täckningen hos nätverket av punkter för sjöfågelräkningen för att skapa en exaktare bild av sjöfågelstammarna här i landet.

Beträffande småviltsforskningen hör det till institutets viktigaste uppgifter under de närmaste åren att göra uppskattningar av de jaktbara sjöfåglarnas stammar på nationell nivå. Detta görs med hjälp av livsmiljömodelleringar. Modellerna ger oss exakta och regionalt avgränsade data om sjöfågelstammarnas storlek och utbredning. Vi har inte tidigare gjort modelleringar av parmängderna för sjöfåglar på nationell nivå med hjälp av statistiska metoder. Det här betyder att forskningen kan ta fram regionala värden som är exaktare än förut för arterna, räknat i antalet par. Den här informationen är oerhört viktig för planeringen av den hållbara jakten.

Tillsammans åstadkommer vi mera!

Eftersom det går utför för änderna så kommer sjöfågeljakten med stor sannolikhet att bli striktare reglerad. Det gynnar oss alla att regleringen bygger på uppföljningsdata med hög kvalitet. Vi behöver därför fler intresserade som ställer upp och räknar sjöfåglar.

Det är enklare och mera givande att räkna sjöfåglar än folk i allmänhet tror, och det går utmärkt att hinna med flera punkter under en och samma morgon. Eller varför inte på en vardag före jobbet? Kunskapsmässigt räcker det med att känna igen sjöfåglarna och kunna anteckna observationerna på en blankett eller hellre knacka in dem elektroniskt. Observationerna och räkningarna görs på våren och sommaren som trevliga utfärder som dessutom fördjupar ens kännedom om sjöfåglarna och jaktmarkerna.

Genom att delta i räkningarna stöder du arbetet med att följa sjöfåglarna och bidrar till att skapa en framtid för den hållbara jakten. Samtidigt hjälper du de stora nationella projekten, som Sotka-våtmarker, Helmi-projekten och förvaltningen på flyttvägsnivå.

Institutet undersöker också förändringarna som sker i miljön, som försvagningen av livsmiljöer, klimatförändringen, och jaktens och rovdjurens konsekvenser för sjöfåglarna. Genom att delta i räkningarna bidrar du till att sjöfågeljakten bevarar sin hållbarhet och viltstammarna bevarar sin livskraft för kommande generationer.

Bild: Getty Images

Gör så här för att delta i räkningen

Att ställa upp och delta i sjöfågelräkningarna är både enkelt och givande. Räkningspunkten kan vara en våtmark, tjärn, sjö eller havsvik. Exempel på bra platser är ytterst på en udde, uppe i ett fågeltorn eller ute på en brygga. Dessutom ska platsen vara lätt att nå år efter år.

Parräkningen görs två gånger på våren; den första gången ungefär en vecka efter islossningen och den andra gången en till tre veckor senare. Kullräkningen görs en gång, mellan den första och den tjugonde juli. Då är det viktigt att lägga ner lite mera tid på räknandet än på våren.

Du antecknar omsorgsfullt dina observationer och skriver sedan in dem på laji.fi eller postar dem till Naturresursinstitutet. Var särskilt uppmärksam på att ungar och vuxna kan gömma sig i strandväxtligheten. Räkningen görs alltid i lugnt och vackert väder med sol eller moln.

Kontakta oss på den här adressen om du ställer upp: vesilinnut@luke.fi