Enligt enkätsvaren handlar den typiska användningen om att bekämpa betningsskador orsakade av älgar i tallplanteringar på vintern. När snön ligger djup rör sig älgarna minimalt och då kan det uppstå betydande betningsskador på någon plats.

Trico är ett fårullsbaserat bekämpningsmedel mot betningsskador och har funnits på marknaden i ungefär tio år. Vetenskapliga undersökningar och goda användarerfarenheter vittnar om preparatets effekt. Viltcentralens undersökning av användarnas erfarenheter ingick i älgdrönarforskningsprojektet HirviDrone.

Främst självverksamma och aktiva skogsägare

Enkäten skickades till 388 kunder som under de senaste åren hade skaffat Trico från viltcentralen. 171 av dem svarade på enkäten.

Hälften av svararna hade fyllt 60 och ägde mer än 50 hektar skog. Ungefär 60 procent av svararna bodde minst 20 kilometer från sin skogsfastighet. Svararna ägde med andra ord aningen mera skog än genomsnittet för de privata skogsägarna.

I rollen som skogsägare är svararna i mycket hög grad självverksamma; nästan 90 procent av dem uppgav att de sköter större delen av skogsvårdsarbetena själva. Åren 2022 till 2024 hade svararna behandlat i genomsnitt 3,3 hektar plantskog per år med bekämpningsmedlet mot betningsskador.

De rena tallplanteringarna och planteringarna där det ingick tall utgjorde drygt tre fjärdedelar av planteringarna. Tolv procent av svararna hade behandlat björkplanteringar. En typisk plantering var en till två hektar stor, och i ungefär två tredjedelar hade ägarna redan gjort en tidig röjning. Svararna hade i regel behandlat hela beståndsfiguren. Ungefär en fjärdedel hade enbart behandlat figurens kanter eller på något annat sätt behandlat selektivt enligt skyddsbehovet. Somliga hade skyddat enbart de värdefullaste plantorna.

Besprutning minskar skadorna

Behandlingen med Trico görs nästan uteslutande under hösten, alltså under perioden augusti till november. Då är syftet att skydda plantorna mot älgbetning under vintern. Inte fler än några få procent av svararna behandlade plantorna i början av sommaren; det handlade då sannolikt om björkplanteringar eller tallplantor i samband med planteringen.

Medlet sprids oftast med en ryggspruta (cirka 75 % av svararna). Dessutom görs jobbet också med sprejflaska och (sällan men dock) med pensel. Det stora flertalet av användarna spred medlet utan att späda ut det, men en dryg fjärdedel av svararna uppgav att de spädde ut det med vatten. Svararna uppgav att den genomsnittliga åtgången av medlet var aningen mindre än angivna tio liter per hektar; cirka sju liter per hektar.

På frågan om hur väl bekämpningsmedlet hade fäst på plantorna svarade drygt hälften att det hade fäst bra medan cirka 40 procent svarade hyfsat. Bara några få svarare tyckte att medlet fäste dåligt.

Ungefär två tredjedelar uppgav att Trico hade haft en klar betningsförhindrande effekt på hjortdjuren. Det hade funnits observationer av hjortdjur i trakten, men de behandlade plantorna hade lämnats obetade. En dryg fjärdedel svarade att behandlingen hade haft en måttlig betningsförhindrande effekt. Ingen av svararna uppgav att medlet inte hade haft någon effekt alls. Däremot hade nästan tio procent inte gjort några observationer alls av hjortdjur i trakten.

Nästan alla svarare tänker fortsätta med preparatet Trico.

Eventuellt efterfrågan på spridningstjänster

Enligt svaren fanns det flera faktorer som begränsar användningen av preparatet. Till de främsta faktorerna hör att behandlingen är flerårig, de stora arealerna och att andelen eget arbete är så stor.

Ungefär femton procent uppgav som begränsande faktor den svaga tillgången och det höga priset för att köpa Trico-behandlingen som en tjänst. Ungefär en tredjedel av svararna uppgav att de är beredda att hädanefter köpa åtminstone en del av spridningsarbetet, exempelvis av en företagare som erbjuder skogliga tjänster.

Svararna ombads också att svara på frågan om hur mycket de är beredda att betala för behandlingen som en köptjänst. Betalningsberedskapen varierade mellan svararna, men medeltalet landade på 120 euro per hektar.

Svararna är sannolikt mera självverksamma som skogsägare än genomsnittet, så det går inte att generalisera svaren. Utifrån svaren går det inte heller att dra vittgående slutsatser om skogsägarnas villighet att köpa besprutningstjänster, betalningsberedskap eller vilja att skydda planteringar med Trico.