Nuorten toimitus

Skogshönsinventering i ödemark

Skogshönsens årliga variationer påverkas av rovdjuren, vädret och förändringarna i miljön. Även om vi föreställer oss att gynnsamma förhållanden när ungarna är små skulle garantera ett gott fågelår så är det inventeringarna av vilttrianglar som avslöjar det faktiska läget.

text och bild Reetta Hokkanen

Publicerad9.9.2020

En vilttriangel är en liksidig triangel där varje sida är fyra kilometer lång. Den totala längden är alltså 12 kilometer. Samma triangel inventeras varje år på nytt och då går det att jämföra de årliga variationerna.

Jag började delta i triangelinventeringarna för några år sedan eftersom jag jagar hönsfåglar med min vorsteh. I år inventerade jag en ny triangel nära östgränsen i Suomussalmi.

Vi var ett gäng på åtta personer som inventerade. Vi delade upp oss i mindre grupper som avverkade en avtalad del av triangeln. Jag gick en fem kilometers etapp med min far och en annan person.

Tre personer går i bredd med tjugo meter emellan sig. På min etapp var det mellanpersonen som orienterade och antecknade observationerna.

Vi ska veta, inte tro

Vi väntade oss ett toppenfågelår eftersom det var varmt och mycket mygg när hönsungarna kläcktes. Men inventeringsresultatet blev en besvikelse.

På vår etapp noterade vi två vuxna orrar, tre vuxna tjädertuppar och en tjäderkull med två ungar. De två andra etapperna noterade inalles två orrar, vilket gör sammanlagt tio hönsfåglar.

Vi behöver många vilttrianglar för att få fram de faktiska siffrorna på hönsfågelstammarna eftersom de regionala variationerna kan vara stora. Varje triangel som inventeras ingår i en större helhet; resultaten bildar underlag när jaktkvoterna och jakttiderna för skogshönsen fastställs. 

Jägarna gör klokt i att ställa upp eftersom inventeringarna har en direkt inverkan på höstens jakttider och licensmängder. Med ett större grupp kan triangeln delas i flera delar så deltagarna slipper gå långa vägar. Inventeringen går som smort bara man har med sig vatten, karta, gps eller kompass, Oma riista, en blyerts i reserv och bra kängor på fötterna.

Under inventeringen kan man råka på allt möjligt intressant. Vi stötte på färska björnspår, en bäverdamm att ta sig över, pappa gick ner sig på en myr och en otrolig mängd hjortron. Vi mumsade hjortron, njöt av naturen och hade det trevligt. Nu ser vi ivrigt fram emot höstens fågeljakt!