Skogsbruksstöden gynnar också viltvården

Ansökningar om metka-stöd kan göras från den första mars. Exempelvis stöden för skötsel av plantbestånd och ungskog ansöks efter att arbetet har gjorts. Arbetet kan alltså inledas redan den första januari när metka-lagen har trätt i kraft. Även frivilliga skyddsåtgärder kan beviljas miljöstöd för att bevara värdefulla livsmiljöer.

Blandbestånd och viltsnår i ungskog

Många skogslevande arter gynnas av blandbestånd. Vid vården av plantskog och ungskog ska man undvika att röja bort lövträd, förutsatt att lövträden är värda att spara och inte hindrar huvudträdslagen. Dessutom kan man med fördel lämna små arealer i naturtillstånd; viltsnår, trädgrupper och skyddszoner utmed smärre vattendrag. Sådana här oskötta platser minskar inte stödet bara deras sammanlagda areal understiger tio procent av objektets totala areal.

Med flera trädslag, buskar och ris ökar kvaliteten på viltsnåret. Snåret ger viltet och flera andra arter skydd och föda, och en plats för fortplantningen. Efter hand som beståndet växer kan viltsnåret utvecklas till en grupp träd som sparas vid gallringarna.

Planmässig vård av torvmarksskog

Stöd kan beviljas för planering av vård av torvmarksskog, förutsatt att planen inkluderar en utredning av naturvärdena och en åtgärdsplan för vattenskyddet. I samband med skötselplanen för torvmarksskog ska man också utreda förutsättningarna för kontinuerlig skogsodling, vitaliseringsgödsling och reglering av vattennivån. Onödig iståndsättning av diken ska undvikas och stödet för iståndsättningsdikning upphör därför.

Stöd för vattenvårdsåtgärder beviljas till sitt fulla belopp. Med effektiva och arealmässigt stora vattenskyddsstrukturer, som våtmarker, går det att förhindra att vattendrag blir belastade samtidigt som man förbättrar sjöfåglarnas förutsättningar för att finna föda och häcka.

Det går också att ansöka om stöd för arbeten som förbättrar en våtmark som livsmiljö, som en iståndsättning. När planeringen för vård av torvmarksskog är gjord kan man ansöka om stöd för planering och realisering av naturvård. Iståndsättningen gynnar skogshöns som ripan.

När skötselplanen för skog på torvmark görs upp ger planeraren samtidigt skogsägarna råd om förutsättningarna för kontinuerlig skogsodling. Han eller hon avråder också från onödiga dikningar, vilket även det gynnar viltet.

Naturvård förbättrar levnadsförhållandena för faunan

Naturvårdsprojekten som skogscentralen har gjort upp för bättre livsmiljöer eller effektivare vattenskydd finns kvar i det nya incitamentsystemet. Hädanefter kan en markägare ansöka om naturvårdsstöd också för att planera och realisera en iståndsättning av en källa eller våtmark. Stöden för naturvård betalas ut till sitt fulla belopp.

Att skogsägarna kan ansöka om naturvårdsstöd innebär möjligheter att förbättra kvaliteten på viltets livsmiljöer, i synnerhet på torvmark. Det är också möjligt att hjälpa fiskbestånden i små vattendrag genom att exempelvis blockera diken som faller ut i en bäck eller låta vattnet strömma över sluttande mark med vegetation.

Skogsägarna och aktörerna i nyckelställning

Skogsägarna och de övriga aktörerna i skogsbranschen gör klokt i att föra naturvården, vattenskyddet och viltvården på tal när de avtalar om skogsskötsel och avverkningar. Tack vare stödsystemet kan aktörerna i skogsbranschen bredda sina tjänster till naturvård och vattenskydd.

Skogsbruksstöden gynnar tillväxten i skogen, kolbindningen, klimatbeständigheten och mångbruket av skogen samt ger renare vattendrag.

Skribenten är ledande sakkunnig på naturvård vid Finlands skogscentral.