Revirsamarbetsgruppernas verksamhetsområde täcker vanligtvis minst en vargflocks revir. I samband med förändringar i revirgränserna och vargstammen anpassar sig även revirsamarbetet och en arbetsgrupp kan vid behov pausa verksamheten.

Revirsamarbetet har utökats runtom i Finland
Uppdaterade anvisningar ger stöd åt frivilliga

Samarbetsgrupperna som grundats för områden med vargrevir har sedan år 2016 samlat lokala intressegrupper till diskussioner om stamförvaltningen av varg. Målet är att sprida information om varg och tillsammans hitta lösningar på eventuella olägenheter orsakade av varg.

Text Mari Lyly Bild Mari Tikkunen

Publicerad29.6.2022

I stamförvaltningsplanen för varg som fastställdes år 2015 framfördes att revirsamarbetsgrupper ska grundas för områden med vargrevir. Den primära avsikten med grupperna är att främja revirspecifik stamförvaltning av varg och framföra lokalbefolkningens synpunkter. Grupperna sammankallar företrädare för olika intressegrupper för att bedöma vargsituationen i området och överväga åtgärder och lösningar vid problemsituationer. I arbetsgrupperna ingår lokala representanter till exempel från jaktvårds- och naturskyddsföreningar, kommunalförvaltning, jordbruksproducentorganisationer, myndigheter och hundhobbyorganisationer.

Verksamhetsmodellen har utvecklats genom åren

I nuläget finns det 32 arbetsgrupper runtom i Finland, och fler grundas i takt med att intressegrupperna i revirområdena anser att det är nödvändigt. För närvarande är 27 av grupperna verksamma, eftersom en del av grupperna pausar verksamheten då vargsituationen i området inte anses kräva aktiva åtgärder. En del av grupperna har varit verksamma mer än fem år. Hur har verksamhetsmodellen utvecklats?

I många grupper har revirsamarbetet hittat sin form under årens lopp, så att alla kan mötesordningen, aktörerna känner varandra och diskussionen är mångsidig. Grupperna har tagit fram många olika åtgärder, som exempelvis att skicka pressmeddelanden till lokaltidningar, ordna träffar, utarbeta utlåtanden gällande förvaltningen av vargstammen, sprida information om förebyggande av rovdjursskador och erbjuda ett starkt stöd till insamlingen av DNA från varg.

Revirsamarbetsgruppernas frivilliga verksamhet fick till en början stöd av koordinatorer finansierade av JSM åren 2016–2018. Sedan år 2019 har samordnandet av revirsamarbetet varit en del av Finlands viltcentrals kärnverksamhet. Utvecklandet av revirsamarbetet togs även med som en del av projektet VargLIFE, inom vilket webbinarier för arbetsgrupperna har anordnats och nya anvisningar har utarbetats.

Tuija Kailaste, som är med i Letala revirsamarbetsgrupp sedan fyra år, anser att utbildningsmaterialet som viltcentralens koordinator delat ut har fungerat som en bra ram för verksamheten. Möten har ändå alltid ordnats enligt behov, och med betoning på viktiga regionala synvinklar.

Samarbete ger styrka

Keilaste anser att den egna arbetsgruppen fungerar smidigt, trots att verksamhet i en arbetsgrupp i sig går ut på att hitta en medelväg och sammanjämka olika synvinklar.

– Det som motiverar till frivilligverksamhet är att gruppen på ett öppet och övergripande sätt hanterar vargfrågor i området och att diskussionen förs i god anda. I arbetsgruppen klarar man av att diskutera även svåra frågor på ett objektivt sätt, säger Kailaste.

Enligt henne har gruppen en bred representation. Dessutom har man bjudit in gäster till mötena, vilket har främjat spridningen av sakkunskap mellan intressentgrupperna. För att skapa en helhetsbild och uppnå övergripande förståelse är det viktigt att arbetsgruppens medlemmar delar med sig av kunskap och information.

– Kanske kunde gruppen i fortsättningen samarbeta mer också med andra arbetsgrupper i närområdet, funderar Kailaste.

Miljöchef Tuija Kailaste representerar Letala stad i områdets revirsamarbetsgrupp. Bild: Tuija Kailaste.

Kunskapsspridning en viktig del av verksamheten

Liksom flera andra arbetsgrupper har även Letala arbetsgrupp ordnat ett evenemang för allmänheten i sitt område, vilket enligt Kailaste gav goda erfarenheter. Kunskapsspridningen har gjort skillnad.

Vikten av kunskapsspridning har betonats inom revirsamarbetet. I grupperna ingår aktörer som har uppdaterad information om rovdjurssituationen i området och en övergripande översikt av stamförvaltningen av varg och aktörernas roll, men också representanter som inte är insatta i vargfrågor sedan tidigare. Arbetsgruppernas medlemmar har på mötena delat med sig av kunskap och information till varandra, varvid medlemmarnas förståelse för olika intressegruppers bekymmer och olägenheter har ökat. Under de senaste åren har många grupper börjat använda sig av olika lokala diskussionsforum, till exempel WhatsApp, i kunskapsspridningen.

Lyssna på poddcasten Sorkkia ja sarvia, och få reda på hur revirsamarbetet löper för Kalajoki-Sievigruppen och Pyhäjokigruppen.

Anvisningar för revirsamarbetsgrupper

I mars 2022 uppdaterade projektet VargLIFE anvisningarna till arbetsgrupperna, vilka riktar sig till såväl arbetsgrupper som medborgarna i allmänhet. Anvisningarna:

  • redogör för syftena med revirsamarbetet
  • ger arbetsgrupperna exempel på teman för åtgärder
  • lyfter fram förslag på främjande av kunskapsspridning och utbildning, förebyggande av skador och stöd till rovdjursobservationer samt utökat regionalt samarbete, samt
  • beskriver hur revirsamarbetsgrupper kan grundas i områden med nya vargrevir.

Ytterligare information om projektet: www.susilife.fi